Om jag vore författare [m/m] Del 3 |
Här kommer ännu en del! Tack så hemskt mycket för alla fina kommentarer fortsätt så! :) Och här har du Hampus, hoppas du blir nöjd :>
ENJOY!
Vi hade gått in för att fika och nu var vi färdiga. Jag gick upp och ställde undan disken innan jag började röra mig mot hallen. Jag kände att jag var tvungen att gå härifrån nu, Robin får ju inte uppfatta mig som ett plåster. Jag ställer mig i hallen och börjar fippla med ett av skosnörena.
- Så du ska gå nu söt? Jag sneglar upp från mitt plötsliga intresse för skosnöre och tittar på Robin.
- Jo jag tänkte det... säger jag lågt och återgår till min ny funna hobby.
- Jahapp, men asså, måste du gå eller? Robin flinar lite snett mot mig. Hjärtat stannar.
- Ehm...nej. Jag kan stanna om du vill.... säger jag försiktigt.
- Va bra för jag är ensam hemma i helgen och jag känner mig lite sällskapssjuk. Jag börjar snabbt fippla med skosnöret igen men den här gången för att få av skon. Jag gör allting extra långsamt för att han inte ska se att jag rodnar, det vore ju lite pinsamt. Till sist ställer jag mig upp och tittar på Robin som kollar ut genom fönstret. jag lägger försiktigt handen på hans axel och det går en stöt av välbehag genom kroppen samtidigt som jag försöker samla mig själv för att låta normal.
- Så vad ska vi hitta på då nöt? Jag ler svagt och Robin vänder sig om mot mig. I min berättelse drar han mig nära tittar mig djupt i ögonen och säger 'Vi kan göra det här' innan han mjukt kysser mig
- Tjaa...vi kan väl snacka skit eller glo film, han ler bländande mot mig och mina ben blir till spagetti på några sekunder.
- Vi kan börja med att snacka skit och sen kan vi glo film flinar jag och springer in mot Robins rum. Jag slänger mig som vanligt på hans bäddsoffa och trycker på knappen för att fälla ut underdelen där Robin brukar slänga sig. Jag vänder huvudet mot dörren där Robin kommer halvt springandes halvt skuttandes, jag fnittrar till. Han hoppar upp för att slänga sig men råkar få lite för mycket fart. När Robin landar i soffan så hamnar han nära, för nära. Han skrattar lågt och vänder sig om mot mig, jag rodnar som bara tusan. Vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att Robins ansikte ligger en decimeter från mitt. Jag tittar beundransvärt på den blonda spretiga håret på nära håll och precis som jag trodde är det lika perfekt som det ser ut på håll. Jag försöker le mot Robin utan att hoppa på honom och våldta honom eller något annat dumt. Robin fnittrar till och fingrar på den röda slingan i min lugg och jag avlider sakta. Helt plötsligt stannar han av och tittar mig djupt i ögonen. Sen fnittrar han till och säger precis som i en romantisk komedi.
- Du har vackra ööögon, sen blinkar han lite försynt och ler brett. I min berättelse hade du menat vad du sa. Jag ler svagt tillbaka och skakar ner den svarta luggen över ögonen. Vill inte se mer. Men Robin stryker den försiktigt ur mina ögon igen och tittar oroligt på mig.
- Hur är det Kim? Säger han allvarligt och ser mig rakt i ögonen. Jag ryggar till och det känns som att han kan se rakt in i mig, in i min själv och jag är rädd att han ska se min djupa mörka hemlighet så jag sluter ögonen. Vill bara försvinna, vill hem. Eller inte hem... men någonstans där pojken med dom underbara ögonen, det fantastiska håret och den vackra kroppen inte existerar. För jag vet inte hur länge jag klarar det här!
- Det är inget... mumlar jag fram och skakar med en van rörelse ner luggen igen. Jag känner hur Robin tittar på mig så jag öppnar sakta ena ögat. Mellan allt det svarta ser jag hur Robin tittar mjukt på mig, han lägger handen på min arm, jag ryser till av välbehag.
- Kim, söt, jag ser ju att det är något? Kom igen du vet att du kan berätta allt för mig! Allt annat Robin jag vet, men inte det här. Det går inte, du skulle tycka att jag var äcklig och jobbig, Robin jag vill. Men det går inte.
- Nej, jag tänkte bara lite. Säger jag och försöker mig på ett svagt leende.
- Tänkte på vadå, säger Robin mjukt och styr undan min lugg för tredje gången. Han tittar mig rakt i ögonen och jag får en plötslig lust att bara kasta mig över honom och kyssa ihjäl honom.
- På att jag vill hoppa studsmatta igen! Säger jag och sätter mig ivirgt upp. Robin stönar till.
- Men Kimmi jag ooorkar inte, han lägger sig på mage och tjurar. Jag flinar stort.
- Jo kom nu latmask! Jag drar honom i armen och han mumlar bara något och lägger sig på rygg igen, men han vägrar kliva upp.
- Vi skulle ju prata skit! säger han och plutar med underläppen, jag får en fnissatack och petar honom på kinden. Han rycker till och rynkar på näsan men skrattar bara åt mig.
- Dessutom åker bara dina byxor ner! Fortsätter Robin för att sura extra mycket, jag flinar snett åt honom.
- Var det inte du som sa att jag kunde ta av dom då? Jag fnittrade till och Robin brast ut i gapskratt.
- Vad tycker du om Sanna? sa han helt plötsligt från ingenstans och mitt humör sjönk. Slog i botten och fortsatte falla. Jag visste det, nu kommer det. Han är kär.
- Hon är väl okej, säger jag tyst och försöker att hålla tillbaka tårarna.
- Aha, okej. Nej jag tycker hon är ganska överdriven. Säger Robin och ler mot mig. I min berättelse tar jag tag i dina axlar, sätter mig gränsle över dig. Skriker ut över hela världen 'JAG ÄLSKAR DIG' innan jag ger dig en intensiv kyss och låter händerna glida in under din tröja. Jag bara ler mot honom, även fast jag vet att jag är chanslös så ler jag. Ler för att jag känner mig lycklig.
Jag ställer mig på golvet och står och hoppar upp och ner. Kan han inte ge sig nu, jag vill hoppa studsmatta!
- Robbiii kom nu! Ropar jag och den här gången är det jag som låter tjurig som en barnunge. Men Robin bara flinar mot mig.
- Kom här, säger han och vinkar mig närmare, jag stannar till mitt i mitt hoppande och går närmare. I ren vana ställer jag ena knät på bäddsoffans kant.
- Vi ska INTE hoppa studsmatta, vi ska snacka skit! Säger Robin bestämt och sedan tar han tag i mig och drar ner mig på soffan. Jag är inte alls beredd på det så jag hinner i sista stund kasta över mitt andra ben som tidigare stod på golvet över honom. Och simsalabim så sitter jag gränsle över Robin och jag rodnar ihjäl, igen. Robin skrattar bara åt mig och låter mig inte flytta på mig heller.I min berättelse älskar jag det här. Och vill inte kliva av för allt i världen. Han knäpper händerna bakom min rygg och skrattar lågt. Förtvivlat försöker jag att inte rodna igen och till slut verkar jag kunna lugna ner mig. Jag sitter kvar men låter blicken glida upp i taket.
- Du borde ha något man kan titta på i taket, utbrister jag flummigt. Robin släpper lös händerna och lyfter den ena och ruffsar om mitt hår totalt, jag piper till men sitter kvar.
- Där är min vanliga Kim! Säger han och ler roat mot mig. Och kanske måste jag hålla med. I min berättelse lägger jag mig bredvid Robin och somnar med hans armar omslingrade runt mig. När jag vaknar går jag upp för att göra honom frukost på sängen och när jag ser mig själv i spegeln ser jag ett ruffsigt hår från en vild dag. Ett glatt leende för pojken jag älskar. Och en frukostbricka som ser väldigt inbjudande ut.
Men det är bara drömmar, för jag är ju ingen författare.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | MoRoTpOwEr - 24 jun 09 - 11:33- Betyg:  | nääääääääääääääääääääääääà ¤Ã¤Ã¤Ã¤Ã¤Ã¤Ã¤Ã¤hmen suck ...
DU ÄR JÄTTE DUM DU ÄR SÅ DUM SÅ ATT JAG BLIR GALEN DU ÄR DUMDUMDUMDUUUUM ;I
HUR kan du göra något sådant ha ?? hur bara kan du fattar du inte att det lixom sårar
oss vi vill se Kisses and huggis xD
Aja ha en trevlig daaag (A) | | Justmyfault - 23 jun 09 - 22:44- Betyg: | Låt dom få varandra, nu, --> fort!
Du skriver helt fantastiskt, mycket mycket mycket mycket mycket mycket osv... BRA! | | flikkanmedN - 23 jun 09 - 20:12- Betyg: | Mer, mer, MER ! :D
Men läs igenom nästa gång du laddar upp, tror du har skrivit
lite fel ;) | | glittermagi - 23 jun 09 - 18:43- Betyg: | Herregud vad bra...
Fortsätt :D | | Pumisa - 23 jun 09 - 17:13- Betyg: | Jag känner hur min hjärna sakta smälter
Haha detta är inte bra för mig!
Jag har blivit beroende!
Forsätt :D | | WalkingTheDemon - 23 jun 09 - 16:57- Betyg: | Riktig braaaaa :'D
|+ att jag håller med dem (a)
|
|
|
v | | PlEaSeKiLlMe - 23 jun 09 - 16:55- Betyg: | | meh kan inte robin make a move eller nått? haha :P stackars kim han vill ju att robin ska säga att han älskar honom....bra skrivet :D | | Mp3 - 23 jun 09 - 16:18 | MJah. Jag håller med EMORAiNBOW, kyssar och smek är det vi vill ha, ge oss det ;D
Du skriver troligt bra människa och det hoppas jag attdu är väl medveten om, annars måste vi ta till drastiska metoder för att få sdig att förstå det ;D | | EMORAiNBOW - 23 jun 09 - 16:05- Betyg: | Jag håller med NeMria; när kommer den där kyssen, HUH!!?? *se otålig ut* Vi vill se kyssar, vi vill se kyssar... och... lite mer... men... öh... *pervers liten unge*
Den här är verkligen så himla mysig och man blir alldeles varm inombords när man läser den, och i alla fall jag sitter och fånler som bara den. Du sprider sån värme och kärlek med dina berättelser, och det här är något jag tror många kan känna igen sig i :) Mer tack!!! <3 | | Boegapa - 23 jun 09 - 16:03- Betyg: | AAAAHW! Jag är störtkär i Robin just nu känner jag. Han är ju helt IIIIIIH! Jag kan verkligen inte kommentera, jag är i akut glassbehov.
Min katt är söt, hon sover. *nödvändigt att veta*
Jag känner mig flum, så jag skriver bara massa nonsens.
JAG ÄR KÄR I ROBIN! JAG ÄR KÄR I DINA NOVELLER! JAG ÄR KÄR I DIIIG! Nej, inte riktigt... Men du fattar hoppas jag, annars blir det typ kaos O.o
Okej, jag ska sluta babbla nu känner jag ._. | | NeMriA - 23 jun 09 - 15:58 | alltsåååååh o.O robin ska ju anfalla honom med en kyss mitt i allt ò.ó
hua. hoppas nästa del kommer snart? (A) denna är så söt :D |
|
|
|
