livet blir vad man gör det till. babylove |
Nu när jag sitter här och inte borde skriva.
När du så snällt sa att jag skulle ta hand om mig själv.
Vadfan är jag, skrek jag åt dig.
Förlåt älskling.
Jag ville inte blotta mitt groteska inre med min morbida kraft.
Du sa så vänligt att livet skulle vara som en picknick i en solig park.
Medans jag.
Sa att.
Livet är inte som du tror.
Men du sa.
Att livet är vad du gör det till.
Är jag en hemsk person som förruttnar mitt inre med medviljes?
Nejförfan. Medans jag torkar dina tårar tänker jag på.
Allt som varit.
Och allt som ska komma.
Vi är unga, vi ska leva, eller hur.
Älskling?
Datorkraften och alla mysterier, kan inte fly de demonsika krafterna som tv och suicida handlingar, inte ger oss. Men
Gör oss att.
Göra det.
Beroende, Fylleri och suicida handlingar.
Kan vi inte slita oss ifrån det?
Nej det gör så.
Ont.
Tvinga mig inte! Hindra mig inte!
Förlåt älskling, Jag vill ju bara.
Dig väl.
Nu ska jag snart sluta, så som jag så ,många gånger sagt.
Att jag inte orkar mer.
Av allt det här.
Totala, miss anpassade, morbida, kolosalt.
Jobbiga.
Är jag lat älskling?
Lathet, älskling.
Jag är trött, nu ska jag nog.
Sova.
Baby, jag lovar att jag ska fortsätta den här.
Disskutionen.
I morgon då jag är allt annat än det där jag.
Sa.
|
|
|
|
