Jag älskar dig - En kärlekshistoria |
Min kärlek till Marcus, förevigad på papper. Kommentera om ni känner för det :>
Låt mig drunkna i dina ögon. Bli förlorad i din famn. Dö i dina armar. Du är det vackraste jag har, den finaste jag vet. Om du sluter dina ögon, minns du när jag sa 'Jag älskar dig' för första gången? Jag vet att jag gör. Och älskling, jag älskar dig fortfarande. Trots att det har gått sex år sedan jag sa det första gången. Dina ögon glittrar när du ler mot mig, gubben jag älskar dig. Älskar dig så mycket att du inte kan förstå. Det är knappt att jag gör. Utan dig är jag ingenting, utan dig är jag förlorad i en värld av okända ansikten och otrygga förhållanden. Jag vet inte hur jag ska kunna uttrycka mig, för orden i världen räcker inte till i mina försök att föreviga min kärlek till dig på papper.
'Du kan inte fånga mig Marie' Benen springer fort i det sommarvarma gräset. Barfota i en enkel sommarklänning jagar jag dig. Precis som jag alltid har gjort. Skratten virvlar bland allt det gröna. 'Marcus, vars for du?' Jag ropar försiktigt och mina bara fötter bär mig runt i den stora trädgården och jag letar efter din mjuka kropp. Du hoppar fram bakom en buske med en vit blomma i handen. 'Här är jag vackraste' Du stryker bort en hårslinga från mitt ansikte och sticker in blomman i håret. Sen tar du min hand och drar mig nära. Låter våra kroppar stå nära så nära varandra. Våra fötter rör sig sakta. En vacker vals i den vildvuxna trädgården. Du snurrar mig lätt och mitt böljande hår flyger i vinden. När jag stannar är jag mjukt inlindad i din famn. 'Jag älskar dig' Viskar jag tyst. Dina armar kramar om mig hårdare och du pussar mig i nacken. 'Jag älskar dig också Marie, det har jag alltid gjort...'
Den sommaren var jag bara 14, och du var 16. Det hade gått fyra veckor efter att vi hade kommit på att vi gillade varandra, och den magiska kvällen i morbrors vildvuxna trädgård kommer aldrig raderas ur mitt minne. Jag minns länge att jag inte ville skriva om den, den var för magisk för det. Men Marcus, man ska skriva vackra saker, visst ska man? Om du vore hemma nu skulle jag kyssa dig ömt och viska att jag älskade dig. Sen skulle vi stå och hålla i lilla jollrande Ebba och pussa henne på kinderna. Vi skulle fläta ihop våra fingrar och titta varandra i ögonen. Du vet, sådär som bara vi kan? Men nu är du inte hemma. Men jag kan ändå känna att du är här, för din lukt sitter i våran lägenhet, dina ögon finns i Ebba och ditt namn är inristat i mitt hjärta. Den 30 Juni kommer jag föreviga min kärlek till dig, och jag vet att jag aldrig kommer att ångra mig. För Marcus. Du är det vackraste jag har, den finaste jag vet. Och min kärlek till dig kommer aldrig att ta slut. Mitt hjärta kommer aldrig sluta slå för dig. Jag är din i all evighet och längre. Ja i stjärnorna står våra namn skrivna.
'Jag älskar dig.'
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Fjaril - 17 mar 10 - 18:20- Betyg:  | | Åh så vackert! :'> | | -Cute - 19 jun 09 - 14:09- Betyg: | [Inte Marie som skriver utan Marcus, lånar hennes konto i brist på eget]
Älskling, att du skriver som en ängel visste jag redan, men att du får mina ögon att tåras på det här sättet är helt sinnessjukt! Jag älskar dig så himla mycket. Och jag skulle inte tveka på att dö för dig. Och självklart minns jag när du sa att du älskade mig första gången. Hur skulle jag kunna glömma! 30 Juni<3 Ska jag äntligen få förverkliga min dröm och göra dig till min fru. Jag älskar dig Marie<3 | | fridolina - 17 jun 09 - 17:36 | | verkligen vackert! :) |
|
|
|
