Vi är fel, hör du, vi är fel! [m/m] |
Ytterligare en oneshot...är poetisk ikväll, det märks. väldigt kort, för kort. Läs och kommentera!
Vattendropparna ringlar sig ner för fönsterrutan. Jag blickar ut i allt det blöta med tom blick. Vet att du finns här, vet att du vill röra, låter dig inte. Känner dina andetag, känner din pulserande kropp, ignorerar. Hör ditt tysta nynnande, hör hela ditt väsen. Besvarar inte. Vänder mig om, tittar med tom blick. Ser din perfekta kropp, ser ditt hjärta slå fort, blundar. Du är säkert vacker, du är säkert underbar, du är säkert allt jag någonsin önskat mig. Du är så nära men ändå så långt borta. Ditt nynnande tystnar, jag lyssnar på tystnaden. Din hand läggs på axeln, berör. Förstör. Allt jag byggt, allt jag förtöjt. Raseras, slits lös. Ett vilddjur sliter i sina kedjor, redo för sitt byte. Din arm smeker ömt, din hesa röst viskar drömmar. Vill inte känna, vill inte höra. Känner och hör ändå. Vilddjuret växer sig starkare, sliter och drar. Men du är fel, allt är fel. Se inte på mig, avslöja inte allt dunkel i ljus. Du är min dröm, vill inte, men måste. Vilddjuret sliter sig lös, kedjorna rasslar, söndertrasade. Jag överfaller, kysser plågsamt, du kvider. Jag nafsar dig lätt i örat, väser att du är min. Ivriga nickar, händer som hungrar. Vindarna tjuter, ylar för oss. Finns det ett oss? Är vi ett oss. Frågor som nystan, oändliga. Din kropp trycks mot min. Känner, smeker, skriker. Vill ha mer, ta mer. Vilddjuret ropar till mig, ger ingen nåd. Möter din blick, heta blickar som bränner. Möter dina läppar, mjuka läppar som trånar efter mer. Finns du, finns jag. Finns vi. Eller är vi känslosamma ord i ett smattrande regn? Du gör läten från en annan mänsklighet, pressar varma händer mot heta kroppar. Du bönar och ber, jag är hård som stål. På flera sätt. Vi är fel, hör du, vi är fel!
Kroppar enade till en, stön från två människor. Skrik i full åtrå och spänning. Jag ville inte veta, ville inte känna, ville inte höra, ville inte se. Men jag visste, jag kände, jag hörde och jag såg. Jag gav dig min kropp vilddjuret tog din vi är fel. Fast det inte kan bli mer rätt. Händer som smeker, jag kvider. Rör mig, se min trånande kropp. DU rör, du förför. Världen snurrar, bland alla stötar blickar jag ut genom dimmigt fönster. Blickar ut mot kosmos, kanske är vi som planeter. Planeter ur kurs. Med felaktig dragnings kraft. Kroppar som ligger stilla, Flåsande i nacke, ger rysningar.
- Billy, jag älskar dig.
Hör din hesa röst, vill inte förstå, men förstår ändå. Djupa andetag fyller tystnad. Mjuka blickar smeker dina vackra drag. Du är förbjuden mark, du är inte min. Oscar, du är min systers man...Men jag älskar dig i oändlighet...
|
| Kommentarer | | Mp3 - 10 jun 09 - 23:13 | | Jag gillar verkligen sättet denna är skriven på! | | kirakira - 8 jun 09 - 22:53 | | Grym. Slutet är fantastiskt. |
|
|
|
