Förlorad i dina armar (m/m) Del 8 |
Dagarna blev med ens så otydligt gråa, som om solen inte längre nådde mig. Jag hade satt mig själv i en liten bubbla. Jag vaknade på morgonen men ville inte kliva upp, ville inte äta, ville knappt leva. Ja visst, titta du på mig sådär och skaka på huvudet! Men du kommer ändå aldrig förstå hur mitt hjärta brast när han gick, när William gick för att JAG skrämde bort honom... Sakta återvänder jag till livet när dörrklockan ringer på, IGEN! Jag hasar mig upp ur sängen och öppnar dörren. Där står, ja, gissa vem. "Peeeeeeer" Ögonen tåras bara jag tänker på det, Williams röst som så barnsligt imiterar honom ekar i mitt huvud och helt plötsligt är jag i en famn som doftar godis. Per har slagit armarna om mig.
- Men lilla gubben då hur äär det. Han tittar medlidsamt på mig. Jag blickar på honom uppifrån och ner och noterar att han har en svart liten t-shirt som det står "Mammas flicka" på, jag flinar svagt men leendet försvinner snart av tårar när jag tänker på hur William skulle ha skrattat åt honom. Det svarta håret verkar nyfärgat och ligger i en brev snelugg. Det färgglada håret därbak står som vanligt åt alla håll och hans ögon är hårt sminkade med kajal. Som pricken över i har han knall rosa mjukisbyxor som verkar härstamma från åttiotalet.
- Inget...mumlar jag och drar mig ur hans famn.
- Men sötnöt jag ser ju att det är något, säger han och låter faktiskt som att han bryr sig. Jag tittar in i hans bruna ögon och känner hur kroppen börjar kapitulera, behöver värme...
- Kom nu och berätta för farbror Per, säger han och ler lite skevt. Jag nickar bara och går mot vardagsrummet där Per slagit sig ner i soffan. Jag hinner knappt blinka förens han drar ner mig i sitt knä och nu sitter jag ord för ord och förklarar vad som har hänt.
- Han kanske inte var redo? Säger Per tystare och häller mig hårt.
- Men jag vet ju inte ens om han är som...mig...säger jag tyst och tittar ner i golvet.
- Bara en idiot kan låta bli att falla för dig, säger Per och nu är det han som tittar bort. Hörde jag rätt eller ursäkta? Den här killen stormade in i mitt liv för några dagar sedan och nu har han fallit för mig? Jag tittar oförstående på honom.
- Men jag menar, du är en trevlig prick, och du verkar totalt genomsnäll och underbart kärleksfull. Jag ser det på dig när du pratar om William, dessutom ser du förbannat bra ut... Hans röst dör ut och jag, en misslyckat poet som alltid sett mig själv som ett stort misslyckande känner hur något spritter till i magen. FAIL!
Jag rusar upp ur soffan och Pers knä och tittar ut över gråa gator, spejar efter William men gatorna är soliga och tomma. Som att alla har åkt på semester och lämnat mig kvar för att ruttna. Eller snarare lämnat mig kvar med en färsprudlande människa som vill ha mig. Kan ingen hjälpa mig?
- Jag måste hitta honom! utropar jag och springer ut ur lägenheten och nedför alla trappor. Jag hör att någon ropar på mig men jag vill inte lyssna! Jag fortsätter och springer runt på alla gator. Men ingenstans där William i normala fall håller hus kan jag hitta honom, som uppslukad av marken. Bara han mår bra, står jag och intalar mig själv innan jag helt paranoid börjar springa och leta igen. Men utan sömn och utan mat tar kroppen fort stryk och när jag sprungit runt i vad som känns som timmar säckar jag ihop vid en gränd. I samma stund som de första regndropparna faller på mig rinner tårarna ostoppbart nedför mina kinder.
Jag ska springa genom staden, söka varje vrå. Fråga alla jag träffar, måste veta var du brukar gå. "Hjälp mig, stanna var är han!" Var är den vackra ängeln som jag känner. Var är den mystiska gatupojken med sitt askblonda hår. Var är du William? Om du bara kommer tillbaka så ska jag låta dig vara. Jag ska inte röra, inte förstöra. Men utan dig bredvid mig förtvinar jag. Du är mitt syre! En pojke jag knappt känner, som ett barn i jämförelse med mig! Men kärlek vid första ögonkastet är möjligt, fråga en som vet. Du är den saknade pusselbiten i mitt liv, Du är orden jag har saknat! William, säg vill du göra mig hel? Låt mig putsa dina vingar, låt mig hela din kropp. För utan dig är jag inget, nej utan dig är jag värdelös...
Jag är totalt genomvåt och utpumpad, det är knappt jag märker att någon flåsar bredvid mig.
- Du var mig en galning på springa, pustar en plaskvåt Per med håret slickat efter huvudet av regnet samtidigt som han hjälper mig att resa mig upp.
- Nu ska du följa med hem till mig så äter vi mat och sover lite. fortsätter han och jag nickar bara tyst och låter mig ledas bort infångad i hans famn. Kanske är han bra, kanske är Per väldigt bra. Resten av promenaden hem minns jag som i en dimma och mina ben gick på vilja och inte på kraft. Väl hemma hos Per slocknar jag på hans säng och drömmer lyckliga drömmar om Poeten Natanael springandes på en vacker sommaräng hand i hand med en färglad sprudlande människa. Per ler mot mig och tar min hand, han är bra han... Men plötsligt dyker Williams sorgsna ansikte upp i mitt inre och jag kvider till och sträcker ut armarna mot den taniga kroppen. Men lika mystiskt som han kom försvinner han fort och jag är återigen lämnad. Men kanske, kanske orkar jag med Per vid min sida...
Det har gått en vecka nu William och den här dagen med Per har varit bra, kanske kan jag älska honom en dag, kanske vore det bra för mig. Men du kommer alltid finnas i mitt hjärta William. Ja, där står ditt namn inristat för alltid...Förlåt.
Stackars lilla Natanael, jag vill ge honom en stor kram :'< och vad håller Per på med? o.o Kommentera snällt nu mina små änglar! :3
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | sorgen - 10 jun 09 - 19:25 | | Skit bra! | WalkingTheDemon - 3 jun 09 - 11:51- Betyg:  | | buhu D: | | viunderregnmoln - 2 jun 09 - 21:21- Betyg: | | oohh, han MÅSTE hitta honom per är ju säkert våldtäcktsman -.- | | LisaHoglund - 1 jun 09 - 21:19- Betyg: | | Ååååh, shit vad bra! William måste komma tillbaka :o SKITBRA <3 | | love__ - 1 jun 09 - 18:36 | | jättebra :) | | NeMriA - 1 jun 09 - 18:08- Betyg: | alltså ååååhåÅÅÅÅÅåååå o.o
jag knarkar den här! :O
det ska vara Natanael och William, och Per kan hitta någon snygg färgglad kille i samma veva så blir allt bra (Y) :D
öh, ja xD
bäst <3 | | gbg_95 - 1 jun 09 - 16:38 | | Skitbra, älskar denna! | | Mp3 - 1 jun 09 - 16:29 | | Riktigt riktigt bra. Gillar verklige nde nhär otroligt mycket <3 | | PlEaSeKiLlMe - 1 jun 09 - 16:29 | | jag tycker att per är bra bara att han är lite för barnslig i mellanåt -_- annars var det bra :D |
|
|
|
