Med hjärtat fyllt av hat älskar jag dig Del 12 |
Nu kommer en till del *ler* Förlåt så hemskt mkt att det har dröjt några dagar men jag har varit bortrest så har inte haft tid att skriva, slå mig inte?
Den här delen är totalt MISSLYCKAD ._. Men jag pallar inte bry mig O.O väldigt mycket msn prat...FÖR mkt msn prat...men nu får det vara så. Öhm..döda mig itne tackar? XD
Har inte bestämt mig än men tror slutet närmar sig MOAHAHA 8D eller ska jag fortsätta lite längre? ;D Skriv gärna vad ni tkr eller hur ni tror/vill det ska sluta. Ideér uppskattas.
Läs nu och kommentera, hatar smygläsare! :> ENJOY!!
Han stannade utanför deras hus och vi gick snabbt in och upp på hans rum. Min blick flackade nervöst runt i huset men inte en själ var hemma. Jack slog sig ner på sängen och frågade vad som hade hänt mig. Jag skakade häftigt på huvudet jag känner fortfarande hur han våldsamt pressar sina läppar mot mina... Utan att jag vill det dyker tårarna upp i mina ögon och Jack tittar förskräckt på mig. "Men lilla gumman" mumlar han lågt och drar ner mig i sitt knä. Han håller om mig hårt och jag drunknar i hans famn. vad du än gör, släpp mig aldrig! Mellan hulkningarna kommer orden sakta fram, jag berättar verkligheten och utan att jag märker det rinner tårarna ljudlöst nedför Jacks kinder. Först när jag har berättat allt om kvällen och min lärare som nästan våldtog mig hör jag en stor snyftning. Jack håller om mig hårt och viskar knappt hörbart. "Kyssar är kärlek för dig...Vera, jag är så ledsen." Hans armar håller krampaktigt tag om mig som att jag kommer flyga iväg om han släpper mig. Jag visade mitt inre och öppnade mig för dig, snälla såra mig inte. "Jag förstår att det måste kännas hemskt för dig" säger han lågt och jag svarar med hackig röst att jag fortfarande kan känna hur han våldsamt pressar sina äckliga läppar mot mina. Jack tittar blygt på mig."Får jag ge dig ett bättre minne?" säger han generat och tittar ner på golvet. Jag ler svagt och nickar lite. Jacks huvud kommer närmare och till slut suddar han ut centimeterna mellan våra läppar. I samma stund som hans mjuka silkeslena läppar träffar mina sluter jag ögonen och bara njuter. Det finns ingenting hårdhänt med Jack, han kysser mig som om jag vore gjord av porslin. När hans läppar lämnar mina tittar han mig djupt i ögonen och drar mig snabbt närmare igen. Den här gången kysser han mig lika mjukt men jag känner hans tunga leta efter min och jag släpper efter. Min hjärna går på som en ångvält i mitt huvud och skriker att jag borde gå, måste gå. Men min kropp skriker åt min hjärna och ber mig att stanna. jag kapitulerar för kroppen Våra tungor brottas vilt och Jack lägger omkull oss i sängen. Jag som aldrig brukar kyssas kan nu inte få nog av Jacks mjuka läppar. Fail. Till sist lägger han sig bara med armen om mig och myser, kysser mig på halsen och gör att jag känner mig trygg. Här skulle jag kunna somna... Men mina sinnen vaknar sakta från sin idylliska verklighet och när Jack har somnat ställer jag mig upp och smyger ut ur hans rum hans hus och hans liv...igen.
Nästa dag när jag vaknar känner jag mig allmänt opepp på livet. Jag försöker somna om men varje gång jag sluter ögonen så är han där igen. Men den här gången är det inte Göran utan Jack. Hans mjuka läppar som passar prefekt i mina. som att han är den pusselbiten som saknas i mitt liv. Jag sätter mig upp och vandrar omkring i den öde lägenheten. Går ner i köket för att ta en macka och sen gör jag mig i ordning för dagen. Skola igen imorgon...jag suckar djupt och kroppen känns med ens segare än vanligt. När jag går förbi fönstret noterar jag att det är gråmulet ute och jag bestämmer mig därför att det får bli en inne dag.
Jag sätter mig vid datorn och loggar in på msn men jag känner att jag egentligen inte vill prata med någon.Är precis på väg att logga ut när jag ser att det är nån som har addat mig och jag ler smått när jag ser namnet. Jack, slit inte ut det Typsikt honom, alltid lika självsäker. Jag loggar in och genast kommer det upp en blinkande ruta. Min glädje sjunker när jag ser vem det är.
M, PojkTjusare Säger:
Hej stumpan!<3333
Jag känner hur irritationen lägger sig över mig men jag kan inte dissa henne idag också så jag skriver motvilligt tillbaka åt henne.
VildaVera Säger:
HejHej.
Mitt humör blir genast på topp när jag ser att Jack loggar in, samtidigt som hatet bubblar i mig för att han får mig så glad! Jag kan inte vara helt normal, jag blir arg för att han gör mig glad...hjälp mig?
Jack, slit inte ut det Säger:
Nejmen är det inte VildaVera? o.o
VildaVera Säger:
Haha ofc It's me! 8D
Jack, slit inte ut det Säger:
Ser man på ser man på. Vad har tösen för sig idag då?
Jag skulle precis svara honom när Marja skrev åt mig igen. Jag suckade djupt.
M, PojkTjusare Säger:
Hänger du med på suparefest i helgen plzzzzzzz? *puppyeyes*
VildaVera Säger:
Du klarar dig lika bra utan mig.
Skrev jag tämligen oentusiastiskt före jag stängde ner hennes ruta och blockade henne. Jag klickade snabbt upp Jacks ruta igen och fortsatte att skriva med honom. Jag kan inte få nog av dig...
VildaVera Säger:
Tösen har tråkigt...
Jack, slit inte ut det Säger:
O.o vad är det du säger, kan du ha tråkigt? *gasp*
VildaVera Säger:
ha ha ha, klart jag kan. Lys upp min mörka dag? *blinkblink*
Jack, slit inte ut det Säger:
Vad är det du säger kvinna! gör jag inte det redan! (A)
VildaVera Säger:
HAHA XD Jodå, visst...säger vi som *visslar* Men seriöst, jag har jättetråkigt.
Jack, slit inte ut det Säger:
Stackars liten då. Något förslag då? :)
VildaVera Säger:
Öhm...typ "Oh du fagra riddare. Kom och hjälp denna unga mö och visa henne din åtrå!" ;)
Jack, slit inte ut det Säger:
Höhö, Kom hit då, jag ska få dig att njuta! ;D
VildaVera Säger:
Är det en fråga? :o
Jack, slit inte ut det Säger:
Det är en befallning...
Sen loggade han ut och jag satt med stora ögon och tittade på skärmen. Han ville ha mig ikväll...igen. Jag klev upp och stolen flög i golvet med ett brak men det brydde mig knappt. Jag svävade på rosa moln. Med hjärtat fyllt av hat till dig för det! Jag sprang i ett huj nedför alla trappor och ut genom ytterdörren. Det hade börjat ösregna ute och inom några sekunder var jag genomblöt från topp till tå. Men jag brydde mig inte alls, för inne hos mig lyste solen. Jag stannade i ett tomt gathörn och vände huvudet upp mot himlen. Regndropparna slog friskt mot mitt ansikte och jag ropade högt "JAG ÄR LYCKLIG" En gammal dam med paraply skyndade sig in med posten och såg skrämt på mig men jag log bara som ett fån. Snälla Jack, be mig att stanna ikväll, hindra mig från att gå. Då ska jag ge dig min framtid, jag lovar.
Just idag kan jag inte ens hata dig, den du!
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Justmyfault - 24 maj 09 - 20:09- Betyg:  | | så himla bra! | | Anlo - 24 maj 09 - 17:13 | | Den är jätte brA!!! det måste komma mer !! fortsätt plz!! XD |
|
|
|
