Minns du att alla vi känner
Alltid sa att vi var lika?
När du och jag var bästa vänner
Och ingen av oss nånsin skulle svika
Vi pratade mycket, delade allting
Och träffades varje dag
Utan dig var jag ingenting
Du hade gjort mig hjälplös och svag
Du njöt och levde livet
Fler vänner, mindre tid åt mig
Vår vänskap tog du för givet
Du visste att jag inte kunde lämna dig
Flera gånger försökte jag ändå gå
Men du fick mig att stanna kvar
Jag hade kunnat bryta vår vänskap då
Men jag hade inte insett vem du var
Det finns för alltid ett band
Som knyter oss till varann
Men nu vandrar jag på egen hand
Saknar alltid den vän som försvann
Vi lever nu i hat och förakt
Tysta strider varje dag
Måste alltid vara på min vakt
Men den som förlorar är ändå alltid jag
Vet du att alla vi känner
Alltid kommer säga att vi är lika?
Men vi blir aldrig mer bästa vänner
Vänskapen gav för länge sedan vika
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
ourdream - 8 maj 09 - 20:39- Betyg:  |
| fin! |
| sommarflikka - 5 maj 09 - 15:17- Betyg: |
| skitbra jag känner igen mig på pricken det är så jag kände fin och sorglig<333 |
| mallan_malin - 4 maj 09 - 19:04- Betyg: |
| fin dikt :) men sorlig :( |
| solnea - 4 maj 09 - 17:54 |
| riktigt riktigt bra |
| ammi_the_one_ - 4 maj 09 - 17:01 |
| den var riktigt proffsig |
