Det! ( hela del 3 ) |
Hon kunde vägen. Hon sprang så fort hon kunde. Hon hoppades få tag i Olivia innan hon gått in i huset. Hon ville INTE in dit. Halvvägs märkte hon det. Boken var med igen. Hon kastade bort den. Hon ville inte se den.
Hon hörde att någon stönade av smärta.
-Varför gjorde du så för? Sa Olivia.
Hon såg Olivia nu. Hon satt bakom ett träd och tänkte. Det brukade hon göra.
-Syster? Sa Olivia
-Du behöver inte kalla mej det. Kalla mej Su istället. Det brukar du ju.
-Ja, syster. Sa Olivia och skrattade till. Du, Su? Du trodde jag gått till huset va?
-Ja, syster, det trodde jag! Sa hon och båda skrattade.
-Jag försökte gå dit men jag hitta inte vägen. Sa Olivia.
-Varför ville du dit?
-Jag vet inte riktigt... Det kallade på mej.
-VAD kallade på dej?
-Det ska du inte bry dej om!
-Joooo, berätta!
-Okej då, sa hon till sist. Jag vet faktiskt inte.
-Okej...
-Den där boken du kasta i mitt huvud, ska vi kolla i den?
-Visst... det står om nån konstig religion på bokstaven G.
Huset, stod det och under var det en karta med några röda kryss.
-Det var väl huset vi var i? Sa Su.
-Jag tror det...
För att komma till huset finns det några kännetecken i skogen.
-Jag vet! Vi följer dom och går dit! Sa Olivia.
-NEJ! DET TYCKER JAG INTE ATT VI GÖR!!
-Du kan inte bestämma över mej! Sa Olivia och sprang iväg med boken i handen.
-NEJ!! GÅ INTE DIT!!
"Fan också!" tänkte hon medans hon sprang efter så fort hon kunde.
|
|
|
|
