Misshandlat hjärta Del 2 |
Allting var hennes fel, han ville dö för hennes skull. Hon betydde ingenting längre, och han var fullt beredd på att lämna henne vilken dag som helst. I hennes mardrömmar brukade hon se hemska bilder på hennes livlösa pappa. Likväl som hon själv var död. Bara för att hon är vid liv betyder det absolut inte att hon lever. Nej, hennes liv har redan för länge sedan runnit ut i glömskan. Hon försökte verkligen att glömma bort hur allt var förut, allt var så bra förut. Hon önskade tillbaka sitt liv. Kanske skulle det också göra hennes pappa lycklig? Kanske då att han inte skulle tycka att hon var fel, helt jävla fel. Kanske skulle hon till och med stå ut med sig själv? Varken hon eller hennes pappa kan stå ut med henne, och hon kunde inte skylla på någon annan än sig själv.
En sten träffade henne i huvudet, och hon vaknade upp ur sitt djupa tänkande på allt som var fel. Hon orkade inte känna efter, men hon visste att det gjorde ont. Hon hade börjat vänja sig vid att inte känna. Hon brukade spela känslokall och orörd, så gott hon kunde. Kalla skratt brister ut i bakgrunden. Skratten tränger igenom hennes hud och blir till taggar i hjärtat. Ytterligare en tagg till samlingen, hennes hjärta var fullt av smärtfyllda taggar som ständigt blev bara fler och fler. I 14 år hade hon stått ut med att ständigt såras, och inget visar tecken på att det kommer att sluta snart. Kanske kommer hon alltid att bli nertryckt? Det var inte lätt, att alltid ligga med ansiktet mot asfalten, att alltid vara nertrampad.
Copyright © VadFaanVillDu_
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | HIM - 12 mar 09 - 13:25- Betyg:  | | Jättebra!!! | | Cilises - 18 maj 06 - 23:28 | | Du skriver as bra! | | Natta_ - 26 apr 06 - 06:44- Betyg: | | Du skriver helt underbart bra, man rycks med av handlingen och jag jag bara måste få veta mer. | | hejjaghetersanna - 26 apr 06 - 02:31 | | bra! mer mer mer emr! |
|
|
|
