Rädslan |
Solen smeker sig in mellan gardinerna
Och börjar lysa upp mitt rum
Sakta börjar min kropp att vakna till liv igen
En kropp som saknar allt livsviktigt
Ingen kärlek, ingen värme
Ett tomt skal, utan innehåll
Vänder mig bort från värden i skam
Rädslan för att aldrig mer kunna älska gör sig ständigt påmind
|
Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | crytime - 6 jan 09 - 00:19- Betyg: | FIN! |
|
|
|