Vandringen |
Vandrar fram genom natten utan mål
Månen lyser upp natten vinden tjuter i trädtopparna
Med en tår på min kind tänker jag tillbaka till livet innan du försvann
Ett liv som var fyllt med kärlek och lycka
Men nu vandrar jag åter ensam, långt borta från dig
Du försöker finna lyckan och harmonin i dig på annat håll
Sorgen i min kropp är olidlig och längtan efter dig gör mig galen
Varför ska livet vara så hårt mot nån som älskar
Vill finna mitt mål i igen, vill inte vandra själv i natten
Längtar tills jag vaknar bredvid min ängel och ser hennes leende
Kommer inte att sluta vandra tills du är vid min sida igen.
|
|
|
|
