~; Maskäten själ |
Är all tid vi har, det vi kallar förevigt
jag har nämligen lovat bort mitt för många gånger
Mitt förevigt
obestämd tid
mitt förevigt, allt och ett i en oändlig strid
//jag målar din regnbågae rosa
och sätter ludd på den.
så fjäderlätt trippar du runt på din regnbåge jag skapade åt dig
men min regnbåge rivs och är trasig och min fötter är såriga.
hur mycket jag än försökte
är trappan upp till himmelen förstörd.
omöjlig att bestiga
så jag får väl ligga här och ruttna
i mörkrets strid
Djälvulen kallar det frid.
/med såriga fötter/
All den tid vi har, det vi kallar förevigt
finns nog bara i himmelen, på vita fluffiga moln
med de vackraste paljetterna.
Föralltid, förevigt, i en evighets sekund.
/ den maskätna själen får inte en blund/
|
| Kommentarer | | McGrath - 8 nov 08 - 14:37 | | den va jätte bra skriven |
|
|
|
