Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

-; SeptemberÄnglar (Kapitel 4)

Jag vill tacka för alla underbara kommentarer jag får! Ni lyser upp mina dagar, fortsätt gärna :D
Kram Emma


----


Varför regnbågar är böjda av Evelyne J.
När regnbågarna föddes så var alla spikraka och explosiva av alla färger. Dom lyste upp världen vart dom än satte sig på himlen. Dom var älskade. Men en dag så började det höras röster nerifrån jorden. ”Usch, vad svag den där regnbågen är” eller ”Vad jobbigt att det måste regna”. Och regnbågarna hade ingen aning om att det fanns människor som inte tyckte om dom innan. Nu lyssnade dom bara efter det negativa, och dom hörde aldrig hur många människor som lyste upp av deras färger och hur många som försökte berätta för dom hur vackra dom var. Regnbågarna stängde av den mekanismen att kunna höra det positiva, öronen släppte bara in alla glåpord. Och till slut så började dom raka regnbågarna böja sig ner för att inte synas lika tydligt, i hopp om att folk skulle sluta klaga. Dom böjde sig mer och mer, och till slut så fastnade dom i den positionen. För dom glömde att dom var älskade, och hörde bara hat.

Den uppsatsen skrev jag i femman, resultatet var ännu fler samtal och ord om hur jag måste leva i verkligheten. Dom berättade om att regnbågar bara var gjorda av vattenpartiklar och solsken, inte alls glitter och kärlek som jag berättade för klassen. Dom ljög ihop saker på NO:n… saker som dom prydde med vetenskapliga ord så det skulle bli mer trovärdigt.
”Polarsken (Aurora Polaris på latin) är ett himlafenomen som uppstår när laddade partiklar (huvudsakligen elektroner) som accelererats till höga energier i jordens magnetosfär kraschar i atmosfären.”
Dom kunde inte haft mer fel. Norrsken uppstår när Änglarna målar himlen full av pasteller.

Jag tappar räkningen hur länge jag står där med armarna runt Mellanie. Känseln lämnade fingrarna för ett bra tag sedan och vi skakar båda lite svagt av nattkylan. Så fort man öppnar munnen så kommer det ett stort kallt ångmoln av syre ut i mörkret.
”Vad har hänt?” orden kommer som en tystnadsbrytare från mig.
”Fan Evelyne… dom kommer sätta mig på något jävla piller!” Mellanies röst spricker när hon nästan skriker ut orden. ”Sjuka människor får piller. Jag är inte sjuk!”
Den sista meningen kom mest som ett desperat skrik, ett försök om att övertala sig själv om hur kärnfrisk man är.
”Såklart du inte är…” mina armar hårdnar om Mellanie ”Det är dom som är sjuka, jävla änglamördare… dom är tvungna att bränna dina vingar vännen, för att återfå makten som dom är i desperat behov av”, jag stannar upp ett tag och torkar bort en tår som är på väg ner för Mellanies kind, ”Men dom vet inte att våra vingar är gjorda av ett obrännbart material”

Jag vaknar av ett gällt pipande från mobilen. Ett sms mottaget. Det är från Mellanie.
”Titta på nattduksbordet”
Evelyne kastar sin blick mot bordet som är uppställt bredvid sängen. Där så står det en jordgubbsröd kopp med rykande gyllenbrunt kaffe. Det luktar morgonstämning i hela rummet, och kisar man lite extra så ser nästan morgonstrålarna lite glittriga ut. Jag skickar genast ett par ord tillbaks. Igår natt blev en natt utan slut eller början. Den var bara en tid fullproppad med känslor. Dom ska sätta Mellanie på piller, och då får hon inte lämna lägret på ännu ett par dagar för att se om hon får några biverkningar. Anti depressiva piller… och om Mellanie har fått så vet jag mycket väl att dom kommer sätta mig på minst en dubbelt så stor medicinering. Dom blundar för sin egen sjukdom, dom är fångade i sin människokropp och kväver alla känslor om frihet. Helst skulle jag vilja proppa dom fulla med piller hela bunten. Så mycket att dom kanske, bara kanske, kan känna någon form att änglalik känsla.

Imorgon så åker alla hem. Alla utom Mellanie och ett par andra ungdomar som också går på medicinering. Det verkar inte som om det blir några piller för min del. Det skulle ändå bara vart slöseri. Jag skulle bara spottat ut dom ändå. Imorgon lämnar jag denna håla, kastar mig ut i världen utan kuratornas övervakanden och bestämda regler. Där utanför så finns det ingen som kan stoppa mig från att tänka mina egna tankar.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
YoXx - 7 jan 10 - 22:05
Herre min skapare, det känns som det kunde handlat om mig.


HELT MAGISKT!!!
RowsahKanin - 8 nov 08 - 15:05- Betyg:
Håller med alla här nedanför. Du skriver magi<3 Kramar
just_a_girl - 7 nov 08 - 17:34
wow
matt95 - 2 nov 08 - 09:10- Betyg:
Sitter bara och väntar till nästa del ^-^
the-rose - 1 nov 08 - 13:43- Betyg:
verkligen verkligen bra!!! du beskriver det så bra... =)
Lgtar till nästa del
Tiggarflikkan - 31 okt 08 - 21:15
Det första, vilken underbar liknelse, jag älskade verkligen det stycket..
jagvetattduvet - 31 okt 08 - 17:22- Betyg:
FANTASTICO!
bonnilie - 31 okt 08 - 14:16- Betyg:
Underbart skrivet. smärtsamt men vackert skrivet. hoppas de kommer mera snart.
Madvis - 31 okt 08 - 11:26- Betyg:
Ännu en underbar del! Älskade texten om regnbågen, har aldrig tänkt på det sättet förr :)
Mejla vid nästa, snälla?
glitterprinsessa - 30 okt 08 - 23:56
jag vet inte vad jag ska skriva om det hära.

Brabrabra!
Maadelen3 - 30 okt 08 - 23:15- Betyg:
jag tror aldrig jag riktigt fått kläm på vad som är på riktigt magiskt eller inte,
men nu vet jag.
Det du skriver är verklig MAGI! :*
maloow - 30 okt 08 - 22:21- Betyg:
wow..blir nästan gråt färdig när jag läser det här:´)
det där me regnbågarna va så vackert...!
GRAPEFRUIT - 30 okt 08 - 22:03- Betyg:
Det är som poesi i novellform <3
Undebart skrivet!
Längtar efter nästa del.
Skicka medd. när den kommer? :)
Snurrsnurr - 30 okt 08 - 22:01- Betyg:
mer
<3
depii - 30 okt 08 - 21:58
Wow, älskar dessa :)

Skriven av
Dj_snuffe
30 okt 08 - 21:50
(Har blivit läst 211 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord