hej vi kan prata minnen om du vill. |
det är ensamt ibland
när du tar min hand drar mig i land
säger
här, här släpper jag av dig.
jag hade en kompis när jag gick i fyran han hette
Pierre och klädde sig i sådär
fel färger som fick honom att se
tjock
ut
han tog med mig till tågrälsen, sa att här blev
hans farfar överkörd när han var fem, en dag då
han skulle hem
sa att snart, ja snart kommer tåget, djävulen väntar på dig
och kanske borde jag sprungit räddat mitt skinn
sprunit ut sprungit in
liksom så som dom gör i pangpangfilmer med vad heter han jag skiter i
vad han heter
han betyder ändå ingenting
ja man kanske borde sprungit
men man agerar handlingsförlamad, upptäcker
fan jag är inramad!
så jag stod kvar
därför stod jag kvar
tänkte att tåget kanske inte kom, men tänk om
skorna skulle flyga åt varsitt håll, och blod och,
gravsten, allt på en och samma gång
och så kommer tåget Pierre minns att han såg det och
jag springer men kommer bara
två meter
ja visst är det ensamt ibland
visst är det ensamt
ibland
när ens kompis som var tjock lämnade en på rälsen och stod kvar,
fingrande på kappälsen
och jag hörde av Maja att det hade stänkt blod
på hans jacka som redan var röd
men allt måste ju förnyas
så det gjorde inte så mycket sa hans pappa
som om
jag redan vore död
och mamma grät
och pappa grät också
och det var såhär det var
nu fanns bara väntan kvar.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Targon - 7 apr 06 - 05:33- Betyg:  | | Äre sant | | elina - 2 apr 06 - 20:14 | | vackert sorgligt på sitt sätt:) du skriver så speciellt bäst :) | | tavasa - 29 mar 06 - 04:42 | | jaha? |
|
|
|
