Jag mins det som om det vore igår fast det nu är fyra år sedan.
Det var en måndagmorgon som borde varit helt normal.
Men du var inte i skolan den morgonen,
och din plats brevid mig var tom.
Vår lärare berättade den hemska nyheten som fick mina ögan att glänsa av tårar.
Du hade canser!!
Jag visste inte mycket om canser då,
men ja visste att det var en livshotande sjukdom.
Jag hade ingen kontakt med dig på flera veckor,
men det gick inte en dag utan att jag var orolig och tänkte på dig.
Efter några veckors behandling var du tillbaka i skolan igen.
Men det var inte samma mörkblonda,
glada tjej jag mötte den morgonen.
Du hade keps på dig och ditt hår var snaggat.
Du log ett matt leende men jag såg i dina ögon att du ville gråta.
Jag minns drycken du fick dricka varje timme och som vi båda tyckte smakade "skit".
Vi träffades mycket under den perioden du var hemma,
men till och från befann du dig på sjukhus i både Huddinge och Linköping.
De gick en tid och tillslut fick du provsvar om att du höll på att bli frisk.
Vi var glada och lyckliga undér en ganska lång period,
Men sen kom åter nyheten om att cansern var tillbaka i din kropp.
Du var knappt i skolan under hela höstterminen i femman,
men en engång fick du höra att du nästan var frisk.
Skildnaden var att den här gången höll du dig frisk ända tills sommarlovet mellan sjuan och åttan
Du var på ridläger men sedan bar det av till huddinge.
Du tillbringade mycket tid med dina älskade djur när du inte var i Huddinge.
Och jag tror det hjälpte dig.
Du missade mycket höstterminen i åttan,
men vad gör väl det?!
Du var i skolan så mycket du orkade och när du inte var där så höll vi ändå kontakten.
Du blev frisk ganska fort den här gången och vid Jul var allt "normalt" igen.
Men någon gång i Januari 2006 berättade du åter den hemska nyheten som får mina ögon att glittra av tårar.
Du hade fått tillbakak cansern.
Jag kunde inte hjälpa att jag grät.
Men det kändes skönt att få gråta ut inför dig.
Du har varit i skolan till och från och vi är med varandra nästan varenda dag.
Den förste mars fyllde du femton år och jag åkte med din pappa till Linköping för att fira dig.
Vi skrattade och skojade som vanligt.
Nu är du tillbaka i skolan och nästa vecka ska du påbehandling i Linköping.
Men vi håller kontakten via telefon och sms.
När du först fick canser trodde jag alldrig att du skulle finnas här än idag.
Men jag är glad att du finns,
och jag är även stolt över att du vill vara min vän.
Ni behöver inte tro att den här historien är sann.
Jag vet att den är det för den handlar om mig och Emelie.
Jag tror inte hennes öde är att dö i canser.
Om det varit hennes öde, varför har hon då överlevt tre gånger redan?
Älsakr min Emelie mer än jag älskar mitt eget liv<3<3<3
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
snovit1 - 15 aug 08 - 19:30- Betyg:  |
*Snyft* sorligt.
Att du bara ha mod att skriva detta efter allt som har hänt.
Jag finns här som många andra om du vill pratr ut<3 |
| 19Emlan91 - 11 dec 06 - 21:32- Betyg: |
| Tack gumman att du skrever så fint o mej...lever idag och är frisk som en nöt kärna fast de finns kvar allt som ja osså kanske behöver prata om ...de e inte många som har fattat vad allt inebär...och du ha r inte berättat för mej allt som du skriver....du kanske itne kunde...men nu vet ja att även fast vi kasnke itne är så mkt Älskar du mej som diin bästa vän:) de e ja glad över och tack så mkt för allt vi gjort tsm...vill va me dej mer igen...om du inte har tappat intresset för hästar kasnke vi kan ta en tur i veckan<3 Älsakr dej diin Emelie |
| fridolina - 11 okt 06 - 03:22- Betyg: |
| jätte bra, är lessen för din bästis, vet inte vad jag själv skulle göra utan min( felle) hoppas hon har det bra..<3 |
| Forever_mee - 17 mar 06 - 22:40- Betyg: |
Jag är glad att ni finns här och vill stötta mig...
Tack så mkt allihopa |
| ida1 - 16 mar 06 - 04:11- Betyg: |
fattar inte hur du kan vara så modig ?
väldigt känslikt
finns ocså här om du vill skriva en rad till meej och berätta om ditt liv och såå asså |
| fialotta - 13 mar 06 - 21:36 |
bra att du skriver av dig. det känns så mycket bättre då.vet hur det känns. jag hade en klasskamrat som fick sin i tredje hjärntumör i november.
tyvärr hade hon inte lika mycket tur som emelie. hon dog i slutet av januari. men personer som henne (och säkert emelie med) får en att vilja leva och värdesätta livet.
fortsätt vara stark o stötta emelie. |
| Grodan93 - 13 mar 06 - 06:33 |
| känsligt ämne, modigt av dej att våga skriva, vill du prata så finns jag här.. |
| fashionchick - 13 mar 06 - 05:25- Betyg: |
| Starkt, o emelie ska ha mkt beröm att hon klarat det:) kramar |
| Aannnn - 13 mar 06 - 01:26- Betyg: |
känslosamt.
hoppas det går bra för dej och din vän i framtiden! |
