Ni sparkar.
Ni sparkar så hårt på honom, även om han redan ligger ner.
När ännu ett slag snuddat, så skrattar ni.
Ni tycker det är roligt, eller hur?
Där går pojken med de trasiga skorna.
Han med containerpappan.
Pojken pratar inte, han pratar nästan aldrig.
Tittar mest ner i marken.
Ni vet att det är synd om honom, ni vet hur han mår.
Men ändå fortsätter ni att slå.
Förra veckan förstörde ni hans mössa, och såg sedan pappans vrede gå ut över pojken.
Nästa dag hade han plåster över hela ögat.
Och ändå fortsätter ni att slå.
För varje slag ni slår fäller pojken ännu en tår.
Jag har sett allt. Sett blodet på marken, pojkens sorgsna blick.
Och sett er gå därifrån.
Jag förstår inte hur ni kan fortsätta gå rakryggade.
Känns det inte i hjärtat när ni ser pojkens ögon tåras?
Ser ni inte hur hans ögon vädjar till er att sluta?
|
Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
Nancy3 - 16 jun 08 - 10:50- Betyg: |
Bra jätte sorgsamt |
crytime - 10 jun 08 - 21:32- Betyg: |
Så sorgligt! fan att det kan vara så... svårt att förstå
Jättebra skrivet, det blir en femma helt klart!! |
emmablemma - 4 jun 08 - 21:09 |
bra :) |
KillingTheRoses - 1 jun 08 - 18:21 |
fin men väldigt sorglig.. |
Tiggarflikkan - 1 jun 08 - 16:13 |
Sketabra, så underbart bra beskrivet och det finns känslor i den.. |
TaGGGeN - 1 jun 08 - 14:06 |
den var skit bra ju |
vadsynd - 31 maj 08 - 00:59 |
Superbra tycker jag! |