> Det är kärlek ( del 2 ) |
KAPITEL TVÅ.
Han satt direkt innanför dörren till vänster. Med väggen tätt tryckt mot axeln och Jespers fula nuna bredvid sig på andra sidan. Han gillade att sitta där. Det gick fort att lämna klassrummet när han behövde det. Han lämnade ofta klassrummet. Han klarade helt enkelt inte av att sitta på samma stol i tre timmar. Och han klarade inte av alla störda lärare. I matte, svenska och engelska gick han i en specialgrupp med mindre elever och fler lärare, bara för att skolan hade stämplat honom som ”bråkig” och ”okoncentrerad”. Det sista kanske stämde, men han hade faktiskt aldrig slagit någon i hela sitt liv. Förutom de där låtsasbråken i duscharna såklart. Eftersom han satt där vid dörren så var han den första som fick se den nya killen. Den nya killen ja. Simon hette han tydligen. När Simon stod i dörren så fick han hjärtklappning på en gång. Det var som om han nyss hade haft träning plus en match efter det. Han kunde inte annat än bara sitta storögd på Simon. Det var egentligen inget speciellt med honom. Han hade halvlångt, brunt hår under en marinblå keps med ett märke på. Hans ögon var nötbruna och när han log kröp det fram två, små skrattgropar i hans kinder. Kläderna var alldagliga. Det var inget speciellt med Simon, men Theo dog nästan när han fick syn på honom. Simon klev in i klassrummet med ett snett leende på läpparna.
”Är det här MP1A?”
Rösten var mörk, men inte för mörk. Bara manligt mörk. Alla glodde på Simon, på hans bruna hår och röda skor. Läraren kollade också på Simon.
”Det stämmer”. Svarade läraren avvaktande. ”Och vem är du?”
”Simon heter jag. Och jag ska gå här.”
Simon viftade lite med ett papper. Som om det förklarade allt. Vilket det kanske gjorde också. Theo kunde ju inte se vad som stod på det ändå från sin plats vid dörren. Läraren läste och hummade lite. Så bad han Simon att gå och sätta sig. Jesper, som under hela tiden Simon hade varit innanför klassrummets fyra väggar, hade spanat på honom kickade löst till stolen bredvid sig så den hoppade ut några decimeter. Simon log tacksamt, så de små skrattgroparna kröp fram.
När Simon slagit sig ner och läraren fortsatte prata om sitt jävla växthuseffekt så lutade sig Jesper fram.
”Jesper.”
Han sträckte fram handen och Simon tog den och sa sitt eget namn. Från och med den stunden var Simon inskriven i Jespers gäng. Vare sig han ville det eller inte. Från och med den stunden skulle Simon infinna sig på fotbollsträningar, även fast han inte spelade, och han skulle aldrig lämna Jespers sida om han inte blev tillsagd. Alla lydde under Jespers lagar, alla utom Theo. De hade för mycket historia. Theo visste vilka knappar han skulle trycka på för att knäcka den hårda fasaden han alltid spelade upp för alla andra. Theo satt tyst i sitt hörn och studerade de båda. Simon vände huvudet mot Theo och Theo mötte sakta hans blick. Det hoppade till i bröstet på honom. De där ögonen kunde skära igenom vad som helst.
”Och vem är du?”
”Theo.”
Simon log lite och vände sedan ansiktet mot läraren som upphetsat berättade om att kossor kunde vara en fara mot naturen. Efter endast tio minuter av lärarens malande så reste sig Theo upp. Han satte sig på bänken och svängde över benen. Läraren såg på honom.
”Theo…” Började han.
”Skriv upp mig.”
Han lämnade lokalen med de andras suckar efter sig. Han visste ju reglerna, gick man blev man uppskriven på skolk.
Skit samma. Han fick ändå inte pengarna, så det spelade ju ingen roll. Han hade helt enkelt för mycket frånvaro. Skolan var inte mycket för världen. Det var en ganska liten friskola, och Theo kände nästan alla. Han gjorde det tack vare att nästan alla på det högstadiet han hade gått på sökte till just den här skolan, och för att han sällan var på lektionerna. Han visste inte varför, men efter en kvart började det krypa i hela kroppen på. Fötterna trummade mot golvet och fingrarna rev sönder papper till minsta molekyl, om han hade nått papper vill säga. Var han utan papper gick han tidigare. Han gick igenom virrvarret av korridorer och kom till en ljus lokal med biljardbord och kafeteria och allt sånt. Han gick fram till några treor som satt i sofforna och spelade tv-spel. De nickade lätt. Han var genast med i spelet, de körde turnering. Det var lättast så. Då fick alla spela. Han vann över dem allihopa. Han älskade tv-spel. Efter en halvtimme kom Jesper knallandes. Bakom sig hade han Simon och Hyddan. Hyddan pratade på med Simon, och Simon såg ut som om han inte visste om han skulle vara rädd eller glad. Hyddan var ganska skrämmande ändå. Med sina 198 cm och läskigt stora muskler så var det inte någon man gärna muckade med. Jesper såg ut som ett litet barn bredvid Hyddan, med sina töntiga magrutor och sånt. De kom fram till Theo.
”Kom. Vi ska röka.”
Theo reste sig och följde med dem ut. Han gick bakom Hyddan och Simon, sa inte så mycket. Han ville gärna lära känna Simon, men han vågade inte riktigt. Han fattade inte varför hela hans insida hoppade till när han såg på honom. Det var läskigt och skumt. Han föredrog att kolla in grabben på avstånd först.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | MirreMille - 17 nov 08 - 16:33 | håller med Mp3
den är asbra :D
menjla om fortsättning kommer... | | MirreMille - 17 nov 08 - 16:32 | håller med Mp3
den är asbra :D
menjla om fortsättning kommer... | | Mp3 - 26 apr 08 - 02:10 | Otroltigt mega super bra :D <3<33 *helt uppspelt* :D::DD <3<3<333 Jag gilla :D:D:D:DD <3<3<33
Mera snart ? :D:D (A)(A) | Justmyfault - 25 apr 08 - 23:08- Betyg:  | Jättebra!:)
mer:D | | Alexiz93 - 25 apr 08 - 15:56 | | jätte bra:) mer | | Eme_96 - 25 apr 08 - 15:06- Betyg: | | MEEEERRR |
|
|
|
