min puls slår för ensamheten
den slår för allt svart
alla ensama nätter
och en kvart i dödens park
jag gråter svarta tårar
som bildar vägar av hat
det rosa nagelacket
slängs ner i en svart soppåse
och hamnar rakt på lyckan
som slängdes för alldeles
för länge sen
jag stänger ögonen
och viskar gång på gång
till mig själv
att ensamheten är min föralltid
ingen, någsonsin, aldrig
ska kunna bryta sig in under mitt skall
för jag är ensam tills döden skiljer
mig och mitt andra jag åt
jag gråter svarta tårar
men det konstiga är,
jag bär ingen maskara idag
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4.3) |
Vilsna_flikkan - 5 apr 08 - 16:57- Betyg:  |
massa mkt bra ! :'>
& jag gillade slutet också ^-^ |
| tidda - 3 apr 08 - 21:18- Betyg: |
| jag tycker om den, och slutet var klockrent! :* |
Inexplicable - 3 apr 08 - 19:50- Betyg:  |
| bra dikt men slutet var ingevidare. |
