Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

-Fyra ungdomar, fyra olika liv # 1

Råder dig att läsa prologen innan du börjar läsa denna del x)


Tomas;
Blicken hon ger mig tyder på långa vägar vad hon egentligen vill och som den idiot jag är kan jag inte låta bli att utnyttja den. Då jag ser henne som en i mängden, allmänt snygg men ingen jag skulle kunna bli tillsammans med. Nej, men en natt skulle väl inte skada?
Allting gick så snabbt och innan jag visste ordet av det så var vi inne i ett sovrum, tätt omslingrade och läpparna ihoptyckta mot varandra.
Kyssarna blev desto hetare och jag började sakta tappa kontrollen. Numera var det mina händer som hade tagit över akten och dom vandrade varsamt omkring hennes kropp. Nerför hennes former och upp igen.
Jag vet innerst inne att jag inte borde göra det här men jag kan bara inte låta bli. Blicken hon ger mig visar att hon är intresserad och jag kan inte klandra henne, jag har alltid haft lätt att få tjejer men lite svårare att hålla kvar dom.
" Inte så snabbt, snälla" Mumlar bruden fram då mina händer dragit av henne tröjan samt börja kravla sig neråt mot byxorna. Jag tittar upp mot henne, möter hennes ögon och smeker sakta hennes kind. Ger henne en mjuk kyss medens min andra lediga hand varsamt stryker på samtliga ställen på hennes kropp.
----
En timma efter ligger hon sovandes i sängen, med min arm omkring sig och du kan väl lista ut själv vad vi gjorde? Jag fick det jag ville som jag i slutändan brukade få och nu var det sista problemet kvar; Smita iväg utan att hon skulle märka. Med smygande och nätta steg reser jag mig sakta och tyst ur sängen, börjar därefter smyga mig för att plocka upp mina kläder som är utspridda omkring på golvet och försiktigt drar jag på mig dom. En efter en. Hittills har bruden inte vaknat så jag smyger vant ut ur hennes rum och skyndar mig ut genom dörren.
'Min gamla vanliga rutin. Att fly från allting. Jag vet att det är taskigt och tillochmed idiotiskt men jag kan inte låta bli att inte göra det. Jag utnyttjar mitt utseende likadant som jag utnyttjar tjejen som går på mina falska ord och min falska blick jag ger henne.
Eller nej, falsk kanske det inte är för jag menar ju att hon e hela kittet just då för stunden. Men det är endast då jag är intresserad, sen blir hon som en papperstuss som man sopar under mattan typ. '

Väl därhemma skyndar jag mig ut i köket, tar fram en macka och ett glas mjölk och lunkar upp till rummet. Tänder som vanligt på datan för att titta om någon är inne på msn cirka klockan 04.00 på natten.
Ett oläst meddelande i hotmail
Jag klickar ointresserat fram den men när jag ser namnet Amina stannar jag upp. Det var ett tag sen vi pratade sist och så länge har jag gått och väntat på hennes svar men inte fått något, så jag gav upp hoppet om att hon fortfarande ville prata med mig.
Då hon är den enda tjej jag kan prata med seriöst, utan att tänka på att få henne i säng. Eller okej, det är kanske svårt att göra då jag endast sett henne på kort och vi har aldrig träffats utan bara brevväxlat genom hotmail. Då vi började gräla lite grann för ett tag sen och sen dess harjag inte hört något svar av henne.
#
Hej tomas!
Förlåt att jag varit så inaktiv på den senaste tiden. Men det blev problem här och jag var tvungen att åka på ett behandlingshem eller vad jag nu ska kalla det, hade dock ingen möjlighet att skriva det till dig. Då jag varken troratt du skulle bry dig och det fanns inte heller någon större anledning till att göra det. För du är ju inte personen som bryr sig om tjejer i onödan va?
Iallafall den uppfattningen jag fått om dig då jag hört om dina berättelser om alla brudar du dumpat efter att du fått dom i säng. Tappade dock räkningen efter typ 11 -.-'
Aja, hur är det med dig då?
/Amina.



Zeina ;
Att packa ihop sina saker och fly från min fars problem har blivit som en rutin för mig vid det här laget. För det är ju det vi gör. Då han och hans partner sperarerar så är det vi som alltid flyr till ett nytt ställe där han hittar sig en annan brud att sätta på ett tag, tills han blir less och vi flyr igen.
Den här gången ska vi åka till Göteborg för han har hittat sig en "jätte" trevlig tjej där. Men i min mun skulle det låta ; En billig överkåt kärring. För det är så dom speglas i mina ögon iallafall. Och jag kan förstå dom på ett sätt. Min far är verkligen charmig av sig och jag kan inte påstå att han ser dålig ut heller. Ett latinamerikanskt utseende med ett par mörka, djupa ögon som skulle kunna förtrolla vilken tant som helst.
Dock har jag gett upp hoppet nu om att vi just den här gången kanske kommer stanna då jag fått bli besviken så många gånger. Och det känns verkligen jobbigt att aldrig kunna binda sig någonstans.
Aldrig har jag fått chansen att skaffa mig vänner och aldrig har jag fått leva ett normalt "ungdomsliv".
Juste, du kanske undrar varför jag inte bor hos min mamma? Ska jag vara ärlig lämnade hon mig i tidig ålder och försvann. Men för några år sen fick vi dock uppgifter om att hon dog 2003 av överdos.
"Zeina, mi amor... Den här kvinnan, du kommer gilla henne! Du bara ge henne en chans, okej?"
Min pappas brytning kan ibland gå mig på nerverna då jag förut tyckte den mest lät rolig men just nu, i just den här stunden gjorde den mig bara förbannad. Vilket jag alltid är i början av våran resa till ett "nytt" hem men dock efter ett tag brukar jag lugna ner mig och bara gilla läget.
"Mm, visst"
Mumlar jag fram och fortsätter min inspektion ut genom fönstret. Mina ögon möts av en stark sol samt en massa skog och träd. Ingen aning om var vi är just nu utan det enda jag har fakta om är att vi ska bo "någonstans" i Götebord, dock är jag inte särskillt brydd om vart heller för jag vet att efter ett tag packar vi våra väskor och åker till någon ny, bättre och finare enligt min far.
Det är så ytligt alltihop, att kvinnorna så lätt går på hans spel. Han får dom i säng och när han knullat sönder dom så sticker han. Som någon annan idiot till man som endast är ute efter sex och när kvinnan blir för tråkig så flyr man.
Det är den uppfattningen jag numera har om min far. Då den underbara och roliga pappa han en gång i tiden var är som bortblåst för mig och vi har nulängre ingen större bra far-och-dotter-kontakt.
Och ska jag vara ärlig, saknar jag den tiden då vi var en familj. Som bestod av Jag, mamma och pappa. Dock vet jag att jag aldrig mer kommer få uppleva den känslan att känna mig riktigt trygg igen.
"Hur är det, amorcita? Du ser dålig ut. "
Pappas mörka men lugna röst ekar i mitt huvud men jag uppfattar inte frågan utan är borta i mina egna fantasier, eller jag kanske ska kalla de minnen?
" Zeina, hallå! "
" Ja? "
Jag vet att jag egentligen borde låta lite glad och munter, men jag känner ingen lust att göra det. Jag känner mig bara äcklad när jag ser på honom. Och jag vill inte ens tänka på alla kvinnor han händer varit på och alla läppar han kysst, och...Blä!
Hans förut så varma blick har förändrats till en sliskig förförings blick. Och det mjuka leende han förut bar på har nu förvandlats till ett flirtigt som dumma kvinnor går på. Patetiskt
"Du inte svara på min fråga, varför?"
Hans blick ser en aning oroande ut men jag håller samma ointresserade min och fortsätter med att titta ut genom fönstret under bilens gång. Rycker lite lätt på axlarna som svars och mumlar något i stil med ; Hörde inte.

Linn;
Måste jag nämna att jag blivit less nu? Att varje dag veta att föräldrarna inte vill ha mig och att det är pågrund av det som jag bor hos denna fosterfamilj?
Less på att vara den där blonda, snälla skolflickan? Som jämt och ständigt har bra betyg. Men det är bara utsidan, ett ytligt jävla spel
Då jag när ingen annan ser, sitter fast i en massa skit som jag inte kan ta mig upp ur. Fast hos det där gänget som jag inte klarar av att motsäga. Nej, utan dum som jag är lyder jag det dom ber mig att göra. Oavsett om det är brottsligt eller sexuellt. Jag är deras lilla, äckliga slav.
Dock kan ingen tänka sig det. Att jag, Linn av alla skulle hålla på med sånt. Nej, det är ingenting dom andra i omgivningen skulle kunna föreställa sig. Hon som alltid är så snäll, lydig och duktig. Ja, hon är flickan med allt. Borsett från en riktig familj.
Det är det ryktet jag har efter mig, dock borde det vara tvärtom. Då det dom andra vet om mig endast är skådespeleri och ingenting jämfört med mitt andra liv. Men jag har fått vila hela sommaren, vila från allt spel och bara varit "jag" då jag klarar mig ännu en termin, ännu ett år i denna jävla håla med dessa jävla människor!
---
Bryts av mitt tänkande då mobilen börjar vibrera och jag tar försiktigt upp den för att läsa meddelandet.
Mottaget från; Karl.
Du har väl fått tag i grejerna?
Kom till gränden om 10 minuter. /K.


Skyndar mig till byrån och plockar fram haschen jag fick av en kille häromdagen, drar nervöst på mig mina kläder och vacklar snabbt ut genom dörren. Dock är jag väldigt noga med att vara på mötesplatserna i god tid för att inte göra Karl och dom andra snubbarna irriterande eller otåliga då det bara framkallar värre saker.
Jag möts av en stark sol och ett fint väder och lusten att bara få lägga mig på en strand och glömma bort alla problem frestar mig enormt men dock vet jag att det är något jag inte har tid för.
När jag börjar närma mig gränden med mina snabba men korta steg ser jag några mörka gestalter i hörnet. och ifall jag inte visste vilka dom var skulle jag definitivt vara rädd och hålla mig borta. Vilket var något jag borde gjort för två år sen med, då hade jag dock inte behövt göra det här. utan då hade jag varit fri, som en vanlig flicka bara.
" Jag ska tio minuter " Mumlar Karl fram och gömmer ansiktet under luvan samtidigt som han undviker min förvånade blick.
" Jag komer så fort jag kunde " Pratar jag som svar då jag lärde mig tidigt att varken verka nervös eller rädd inför honom då det bara leder till mera problem.
" Har du grejerna?! " Han undviker mitt svar och gick rak på sak, då jag tar det som förgivet att han inte förväntat sig något mer utan bara att få komma därifrån. Jag struntar i att säga något utan räcker bara fram paketet mot honom och han rycker det snabbt för att därefter stoppa det innanför den långa svarta kappan.
Han ger mig en nickning som ungefär visar "de e lugnt du kan gå nu" och fort innan han hinner ändra sig skyndar jag mig därifrån. En lättnad far igenom min kropp och nervositeten försvinner då tanken att behöva utföra mer tjänster bara gör mig illamående. Oavsett om det är brottsliga saker eller sexuella, det är lika vidrigt ändå.

Zebastian;

Jag minns såväl den där dagen då jag somnade som en hetero men vaknade som en bög.
Då jag redan dagen innan börjat känna mig nervös i hans närvaro men dock förträngt tankarna om att det kan betyda något sånthär. att det var kärlekskänslor jag hade, men så sov jag på saken och på morgonen kände jag den där längtan att bara få lägga mig i hans famn. Kyssa honom och få höra att han känner samma för mig. Det var då jag insåg det, Att Zebastian är homosexuell.
Dock finns det fortfarande ett problem, jag vet inte om han är det. Och ja finner inte modet att fråga heller så jag sitter kvar i sängen med han i tankarna, precis som den morgonen då jag upptäckte min läggning och jag har inte kommit längre än så på flera veckor.
Men imorgon ska jag träffa honom igen.
Och jag kan väl bara hoppas att jag lyckas hålla inne mina känslor och bete mig som vanligt. Inför honom och inför allmänheten också för den delen.
För hur hade gått för bandet? Att en av bandmedlemmarna är kär i den andra som inte är kär tillbaka? Nej, det hade bara förstört allting och det har jag inte mage till att göra.
Utan nu måste jag börja operation-skådespel. Måste hitta en brud, som då kanske kan få mig på andra tankar och genom detta glömma Tobias som han då heter. Och kanske jag tillochmed lyckas inse att jag faktiskt tänder på tjejer och inte killar! För det måste jag väl göra, eller? Jo, så måste det vara! Jag kan ju inte vara bög precis, det är bara en engångsgrej det här. Och om någon vecka är Tobias bortglömd och då har jag säkert en fin tjej istället. Detta är bara en fras jag går igenom va? Jag kan ju inte tända på killar! NEJ! Jag har ju hela mitt liv varit emot sånna, en homofob tror jag det kallas och då kan man ju inte bli bög själv?! Det går bara inte för sig.

Med darrande händer går jag ut genom ytterdörren för att möta min gamla barndomskompis Alexandra nere vid parken. Hennes glada ögon och läppar lyser upp min vardag och hon skiner starkare än vad solen själv gör. Jag vet inte vad det är med henne men något gör att hon sprider glädje omkring sig.
Men sin lilla kropp rusar hon fram mot mig, ger mig en vänskaplig kram som hon alltid gör och ler på sitt speciella glada vis.
"Heej, Zeb! Vi går till det nya cafeét, okej? Jag är ursvulten! "
Hon hoppar som en liten urlycklig unge och jag kan inte säga nej till henne trots att jag alldeles nyss ätit.
"Jovisst, kom då! " Jag tar ett fast grepp om hennes arm och vi rusar med snabba steg till cafeét där vi beställer varsinn fralla och festis. Vi sätter oss anfådda ner i ett två-mans-bord och bara "är" utan att säga något. Då det känns skönt att bara vara ibland.
" Så...Kul de ska bli att börja första ring då? Synd bara att vi inte går i samma linje ju!"
Försöker Alex (som jag föredrar att kalla henne) att påbörja ett samtal.
"Äh de e väl okej. Ja, jag hade jävligt gärna velat gå tillsammans med dig men du valde ju en så jävla tråkig"
Flinar jag retsamt fram och ger henne en knuff i axeln.
" Som att inte du gjorde det då? "
Hon skrattar sitt ljuvliga skratt och jag kan inget annat än att haka på. Så där sitter vi, två ungdomar och bara skrattar då ingen av oss gör något försök i att sluta. Utan det känns bara så rätt, att sitta tillsammans här med henne och bara skratta. Skratta bort alla problem tillsammans med Alexandra, kan det bli bättre?
Jo...Att få ligga i Tobias armar...


Okej, detta var då det ett :)
Vad tyckte ni?
Kommentera vad just DU tycker (Aa)
Tål kritik, så var ärlig :)
/RedTears
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Guldvattnet - 31 mar 08 - 19:47
älskar den :D
prickigthallon - 29 mar 08 - 19:21- Betyg:
MAAAAAAAAAAH! Den var ju SEPEBRA :D
Nu måste jag läsa alla andra med :D:D:D
Emluttan - 29 mar 08 - 13:01
Den verkar bli gätte bra, länktar till fortsättningen:)
Mp3 - 29 mar 08 - 00:21
Denna verkar bli otrolgit bra. Jag kommer enkelt att följa denna och se hur den fortsätter :D <3<3<3<3<3
tjoh - 28 mar 08 - 22:35
hej ! :)
jag tycker den här verkar bli superbra ! det känns lite rörigt nu, med alla personer och så men bara du skriver ngra till kapitel o man kmr in idet så löser det sig :)
jag längtar efter nästa del :):)
skicka gärna ett meddelande (a) :) kram !
bellsan - 28 mar 08 - 21:36
Jag vill ha en fortsättning!
Den är jättebra och du kan verkligen skriva! ^^
Ciissii - 28 mar 08 - 21:34
Du skriver jättebra! Gillade den, fortsätt :)
vattendroppe - 28 mar 08 - 21:22
Jag hoppas på en fortsättning!
Jag blev lätt insatt i deras liv och vill ju veta vad
mer som händer!
Fanny_love_95 - 28 mar 08 - 21:22
Gillade inte den så bra, men du är fantastisk på att skriva,
nu är jag ärlig, du borde bli författare!Jag skulle kanske inte läsa
dina böcker, men jag är säker på att många skulle det!<333

Skriven av
RedTears
28 mar 08 - 20:52
(Har blivit läst 224 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord