Pussel bitarna |
Är livet som ett pussel?, jo det tror jag.
När man var liten och skulle bygga pussel, var man tvugen att ha så,
stora pussel bitar som möjligt, för att det skulle vara så lätt som möjligt, att få ihop alla pussel bitar.
Men sen när man blev äldre så blev, bara pussel bitarna mindre och mindre, och det blev mkt svårare.
Jag kommer ihåg en gång, när jag hade börja på förskolan, att jag tog det stora pussel bitarna, för dom var ju så mkt roligar och lättare.
Men då sa förken.
- Men Ida inte ska du leka med det stora pussel bitarna, du är ju en tror flicka nu.
Sen plockade hon fram det mindre bitarna, dom som var så mycket mycket svårare.Där satt jag på golvet, och kämpade livet hur mig, för att få alla bit passa,
vaje gång en bit inte ville passa , så gjorde det ont.
Tänk att livet skulle bli så svårt, desstu äldre jag blev, desstu mer krympte pusselbitarna.
Livets pussel sitter på insdan, och vaje gång jag har lyckast byggt ihop alla det 1000 små bitar,
Så har det bara fallit samman igen, om och om, och vaje gång har det gjort lika ont.
Jag har tästat att limmat ihop bitarna med super limm, men det bara fallar samman allfall.
Vad ska jag göra med alla pussel bitar som fallit, som aldrig går att sätt fast igen,
som inte passar någon stans, för alla kanter är så vassa och spetsiga som knivar.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Pungkrossarn - 3 feb 08 - 19:03- Betyg:  | | Du e super duktig på att skriva :O :D | | YourRomance - 3 feb 08 - 18:13- Betyg: | | herregud ! otroligt bra | | helinn - 3 feb 08 - 14:00 | | omg | | trulls - 2 feb 08 - 13:20 | | känner verkligen igen mig, mkt bra skrivet! |
|
|
|
