-Fosterfamiljen2.Del8. |
Ombord:
”Jävlar, vilken smäll!” Mumlade Andrew. ”Gick det bra?”
”Jag tror det.” Fräste Caroline.
Det blev en konstig stämning, och alla riktade ner sina blickar mot vattnet.
Anton började skratta.
Ett. Två, tre, fyra, fem, sex. Sju. Åtta. Nio. Tio.
Alla kollade ner och suckade åt Joannas skämt. Alla fattade ju ändå att hon skulle komma upp till ytan inom en snar tid, när hon inte orkar hålla andan längre. Hålla andan. Sekunderna, som kändes som timmar, tickade förbi.
”Varför kommer hon inte upp?” Viskade Camilla.
”Hur l-länge kan ni hålla andan?” Stammade Oscar och svalde hårt. Nej, Joanna brukade inte skämta.
”Typ, trettio sekunder eller något.” Svarade Andrew.
Vart hade hon ramlat i egentligen? Ingen visste säkert, och alla började springa runt på däck. Alla med samma tankar: hon kan ju faktiskt skoja. Alla finkammade båten på några sekunder. Det de ville tro, visste dom var falskt. De visste att det dom inte ville tro, faktiskt hade skett. Eller?
Kan man alltid lita på sina tankar? Och sin vilja? Är den det inte det som gör en osäker? Som tror på det man egentligen inte tror på, utan det man vill tro på?
Vattnet var blickstilla. Som ett öga som vägrade blinka. Dens tårar kom inte ut. Vart skulle man börja leta? Skulle man bara hoppa i vattnet som man visste att man inte bottnade i och det kanske var rent omöjligt att komma ner till botten?
Eller skulle man vänta på räddningstjänsten? Men överlevde hon då? Hon kunde väl inte hålla andan så länge?
”Va fan!” Svor Oscar. ”Vart är hon?”
Hans mage vred sig, och han kände sig fruktansvärt yr. Vad skulle han göra? Hans tankar snurrade runt som vattnet gjorde när man spolade i toaletten.
Camilla var den första som fick tag i sitt sunda förnuft. Hon hoppade ner i vattnet med ett tjut. Strax efter hoppade Oscar ner. Hans tankar var ihoptrasslade, han visste inte vad han skulle göra och han fattade knappt vad han gjorde.
Chockade och förvirrade röster stegrade sig på båten, och hade snart ersatts av skrik. Oscar såg att Andrew hoppade i, sedan dök Oscar ner. Det kalla vattnet verkade tränga genom märg och ben. Han förträngde smärtan när det kalla vattnet borrade sig in i ögonen. Han såg inget annat än mörkt vatten. Skulle han komma till botten?
Det var faktiskt meningen att den här delen skulle bli kort, sådeså (: <3
Fortsättning? :) <3
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | faile - 24 jan 08 - 15:40- Betyg:  | | fan va bra, väntar på den spännande fortsättning | | Problemoja - 23 jan 08 - 19:54- Betyg: | | shiiit, fortsätt snabbt :D:D:D | | rosanaglack - 23 jan 08 - 19:42- Betyg: | | bra (: | | Fallen_Angel - 23 jan 08 - 18:41 | | FORTSÄTTNING JÄKLIGT SNABBT <3 | | empa123 - 23 jan 08 - 18:25 | | skit bra <3 | | woops - 23 jan 08 - 17:22 | | Shit, mer FORT :O <3 | | sockersotamaria - 23 jan 08 - 15:23 | | den va bra skriv en till :D |
|
|
|
