Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

-Fosterfamiljen.del12.

Taxin svängde in till huset. Taxichauffören som bestod av en fet man med grå mustasch, flinade vänligt och blottade sina fula, gula tänder.
Jag nickade, räckte pengar och gav för mycket växel, men jag orkade inte bry mig så jag skyndade mig in i huset.
Samma visa varje gång. Lisa stod med rödgråtna ögon och skakade oroligt på axlarna. Andreas hade gjort ett tappert försök att trösta henne.
Andreas gav mig en besviken blick, som gjorde att hans ögon blixtrade tårögd.
Jag ryckte på axlarna och kollade undrande på honom.
Lisa vände sig häftigt, och såg rasande ut.
”Vart har du varit?” Fräste hon.
”Jag tappade bort…” Fräste jag tillbaka över hennes oförskämdhet men hon hann avbryta mig.
”Du skulle bara våga göra sådär igen! Förstår du inte hur oroliga vi har varit?”
”Nej! Varför har ni inte egna barn som ni kan använda som slavar, istället för mig?!”
Jag ångrade genast det jag sa, jag vågade knappt titta på Lisa som tappade hakan och började gråta ännu mer.
”Jag kan inte få barn, okej? Jag tog abort och nu kan jag inte få barn.”
Jag kollade in i hennes tårfyllda ögon, och kunde inte låta bli att känna mig äcklad över mig själv.
Andreas gav mig en blick som gjorde att jag ville sjunka genom jorden och dö.
”F-förlåt.” Stammade jag och kunde inte göra något annat än att smita.
Jag hade gjort bort mig, och nu skulle jag hamna i en ny fosterfamilj. Vem ville ha en klagade skitstövel, som inte gjorde annat än att säga elaka saker?
Jag vet inte hur långt bort eller vart jag gick. Plötsligt befann jag mig i en park, lite utanför centrumet.
Några pigga fåglar kvittrade, och jag andades in den kalla kvällsluften. Hjärtat dunkade hårt av den raska takten. En kvist knäcktes. Varför föddes jag?
Jag gjorde aldrig något bra, jag förtjänade inte att leva. I och för sig hade jag aldrig velat leva. Det var bara… en onödig sak.
”Joanna, har du en ny pojkvän?”
Jag ryckte till vid hans röst, den lät sådär hård. Hatfylld. Jake.
Han kom gående fram, ut från ingenstans och ingenting. Hur hade jag kunnat undgå att inte se honom?
”Låt mig vara Jake.” Mumlade jag och kunde inte låta bli att känna mig rädd.
”Du har en ny pojkvän, eller hur?” Fräste han och drog upp min haka så den stirrade in i hans ögon.
”Låt mig vara!” Viskade jag.
Han böjde sig ner så hans mun var några millimeter från min.
”Älskar du mig?” Viskade han.
”Nej.” Viskade jag.
Han tog tag i min arm och klämde den hårt.
”Låt mig mara ifred!” Tjöt jag och kunde inte undgå att känna den skarpa smärtan av att hans långa naglar trängde sig in i min hud som ett virus.
När han böjde sig ner och började kyssa mig, kunde jag inte göra något. Han var mycket större och starkare än mig. Jag kunde inte få fram ett ljud. Han drog ner sin gylf. Förtvivlat sparkade jag honom mellan benen. Han tjöt till och flinade vansinnigt. Han släppte mina armar för några sekunder och jag sprang.


Nu har jag varit duktig och suttit och skrivit på nyårsafton :) Ngn som vill ha fortsättning :)?
Gott nytt år ;) <3

Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Clasine - 5 jan 08 - 15:58- Betyg:
sååå braaaa!
Rabia - 2 jan 08 - 04:14- Betyg:
Så klart!! fortsätt bara! :)
jojjah - 1 jan 08 - 17:07- Betyg:
fortsätt :)
Ericautank - 1 jan 08 - 14:36- Betyg:
fortsätt!
Anoia - 31 dec 07 - 22:10
Fortsätt!!!!!!!!!
Ewe_ - 31 dec 07 - 19:04- Betyg:
meeer !!! så jävla bra
woops - 31 dec 07 - 18:52
Jag var först också ;D
woops - 31 dec 07 - 18:51- Betyg:
Gott nytt år och gud, vad bra du skriver :D :D
Haha, jag är konstig idag >.< Men jag vill ha fortsättning :D

Skriven av
Rosapapper
31 dec 07 - 18:49
(Har blivit läst 175 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord