-Fosterfamiljen.Del11. |
Han bodde i en stor villa. Jag tappade nästan hakan när jag såg den stora gröna perfekta gräsmattan, med det perfekta huset som låg i ett perfekt villa område. Andrew flinade och ringde på dörrklockan, som lät som en kyrkklocka. Jag sneglade på filmen som såg ut som en krigsfilm, men jag kunde inte läsa namnet på den.
”Fan, vad kallt det är!” Muttrade Anton och smällde näven på den svarta, stora dörren.
Dörren öppnades och där stod en nyduschad Oscar med drypande vått hår. Det såg ut som om han hade slängt på sig kläderna i all hast, jeans, ett snedvridet vitt linne och en rödrutig skjorta.
”Tjenare!” Sa Oscar glatt, och hans leende bleknade lite när han såg mig, och han såg genast förvånad ut. Anton och Andrew trängde sig förbi han.
Oscar kollade mig förvånat i ögonen och jag ville bara sjunka genom jorden.
”K-kom in.” Sa han och stängde dörren efter mig när jag tagit första steget in.
Det var smakfullt inrett, med vita väggar, med stora tavlor, och mörkt trägolv.
Vardagsrummet var enormt, med en egen liten biosalong, med en hörnsoffa som var flera meter lång. Rummet var ganska mörkt, men hade några gröna växter i de två fönstren som fanns. Jag satte mig besvärat i den bekväma, mjuka soffan. Anton, Andrew och Oscar hade redan slängt sig ner i soffan. Jag kröp ihop och försökte ta så liten plats som möjligt. Oscars fot snuddade mig där han låg.
Jag märkte inte att jag satt och kollade på han - varje liten rörelse han gjorde, förens han kollade undrande på mig, med ett försiktigt leende.
Jag kollade generat ner i marken. Vad händer med mig? Jag hade aldrig ha blivit generad förut. Jag vågade inte kolla åt hans håll igen. Jag ville hem! Bara hem, låt mig bara gå, tänkte jag förtvivlat till den konstiga sitsen jag satt mig i.
Jag hatade krigsfilmer, och jag somnade efter halva filmen. Det var bara våld och blod. Orsakande smärtor.
”Joanna?” Jag kände hans hand mot min axel. Skulle han försöka strypa mig? Räckte det inte med att han våldtog mig? Räckte det inte med att han… bara fanns?
Handen vilade kvar. Jag öppnade ögonen och såg Oscar stå där.
”Oscar?” Flämtade jag.
Han såg orolig ut… rädd ut.
”Du somnade. Andrew och Anton gick,” sa Oscar. ”Du såg så söt ut när du sov, så vi ville inte väcka dig.”
Jag kände hur kinderna hettade och nacken ömmade av den konstiga sov ställningen.
Jag såg in i hans vackra, bruna ögon. Hans perfekta ansikte. Han log nervöst av min ingående blick.
”V-vill du ta taxi?” Frågade han.
Jag skakade på huvudet, och kunde inte låta bli att stirra på han. Han var helt… perfekt.
Jag skakade misstroget på huvudet av mina konstiga tankar.
”Jag kan följa med dig hem om du vill…”
Jag nickade tacksamt. Han såg förvånad ut. Jag borde ha fräst åt han, men jag hade inte hjärta att göra det.
”Eller jag kan ta taxi.” Mumlade jag nervöst.
”Okej.” Sa han lättat, tog upp sin mobil ur fickan och ringde efter taxin.
Efter några få minuter tutade en taxibil utanför huset. Jag drog på mig skorna och kollade på Oscar som stod lutad mot en garderob och skyndade på mig, så att inte taxin skulle åka.
Jag kunde inte låta bli att skratta lite.
Jag skyndade mig ut, och stängde dörren, men kom på att jag glömt min jacka, så jag ringde på dörren igen. Oscar såg förvirrad ut när jag sprang in igen, och hämtade min jacka och kysste han på munnen och sprang återigen till taxin.
Fortsättning ?
Den är kanske lite seg, men om ni nu vill ha fortsättning så ska jag sätta in lite acction ;)
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4.8) | Clasine - 5 jan 08 - 15:55- Betyg:  | | ggguuuuuddd du skirver sååå braaa! | woops - 31 dec 07 - 13:03- Betyg:  | Inte alls segt - det känns äkta på något sätt :)
Och det är jättebra verkligen! | | faile - 30 dec 07 - 20:28- Betyg: | | MER!!! | | Rosapapper - 30 dec 07 - 16:23 | | Till Eddra; Nej det är den inte ;) | | Ericautank - 30 dec 07 - 16:08- Betyg: | | skit bra! | | eddra - 30 dec 07 - 16:07- Betyg: | | mer mer mer XD jag vill bara veta, om den är sann? |
|
|
|
