.. |
en känsla som om en bit saknas jag vet inte vad men det känns när jag vaknar,
jag vill inte längre lyssna på pratet om mig själv jag vet vad som är sanningen men ni tror ej på mig.
ni förstör bara för mig vart äre ni vill komma? är eran största dröm att föralltid se mig somna.
in i dödens himmen med en uppskruren handled, det här är låten som blir mitt avsked till er.
om detta är mitt liv så vill jag inte fortsätta, jag tar mig upp på berget nu för jag orkar inte klättra.
jag tänker inte säga imot om ni vill skjuta mig i pannan gör som ni vill jag får väl leva eller stanna.
men vem fan vill vara kvar i ett helvete som detta, lämna mig ifred jag har inget att berätta.
det går till en gräns och sen säger det stop och jag har kommit till en gräns där det inte finns något hopp.
det är bara att prata på ni får säga vad ni tycker, jag har levt i helvetet jag kommer aldrig ta mig ur det, det är svåra tider svåra dar men det är bara att kämpa vidare, du vet man lär sig mycket att vara barn och krigare.
att ta hand om sig själv, utan någon hjälp utav någon annan, att aldrig höra orden att du måste fan stanna. jag är inte som dom andra jag har lätt att gå sönder, då blir det till att gö mma sig och alla bara glömmer, ni kan säga vad ni vill jag orkar inte höra på alla ryckten som ni sprider omkring så.
jag tar mig en tablett och åker in i min värld alla ska väl dö någongång och snart blir till när.
försöker hålla kvar alla vänner i din närhet för en dag kanske dom är borta vem är den som vet.
en dag är det dags att sanningen ska fram och säga förlåt till mig var nått ni aldrig hann.
|
|
|
|
