Whats wrong whit me?del.1 |
Bussen guppade och omgivningen var helt annorlunda.
-Åhh!Titta så fint här är!sa Mamma och kramade mig.
-Jo..Mummlade jag och tog bort mammas armar.
-Älskling, vill du inte flytta? undrade mamma och tittade
storögt på mig.
-Jo!Men inte så långt bort!hur tror du Ebba kommer klara
sig?frågade jag och stirrade ut.
Ebba var min bästis, men det var hemma förstårs.
Hemma i stockholm.
-Men det är jätte int här i Umeå!sa Mamma och tittade ut.
-Jo!Det är super!Men mamma, Jag älskar David!suckade jag
och puttade bort hennes huvud.
-Du och david har varit tillsammans i fem år!hitta någon
annan.sa mamma och reste sig upp.Vi e framme nu!
Jag tog upp min väska och gick ut.
Vi gick minst en mil(Känndes det som!)
När vi kom fram var huset stort och fint.
-Mamma!Var e tv:n?frågade jag efter att ha tagit det
största rummet.
Vi skulle bo två här.
men det kändes som minst 6!
-Älskling kom, vi måste prata.skrek mamma ifrån köket...
tror jag.
-mm?stönade jag och la mig i kökssoffan.
-Jo, du vet varför vi flyttade ellerhur? undrade mamma och
tittade alvarligt på mig.
-Ja, dom mordhotade mig.sa jag och fick ont i hjärtat bara
jag tänkte på det.
-Och...Det var ju redan liksom möblerat och så...Jag har
träffat en kille...sa Mamma och vände sig bort.
-VA?!?!skrek jag och satte mig upp.
-Jag trodde inte att du skulle förstå...viskade mamma och
började dra fram mat.
-MAMMA!JAG E 15 KLART ATT JAG SKULLE FATTA!MEN ATT INTE
BERÄTTA! DU E SÅ JÄVLA KORKAD!ÅÅÅÅHHH!skrrek jag och
sprang upp för trapporna.
-Men Elin!skrek mamma efter mig.
jag låste dörren snabbt.
-Elin älskling!skrek mamma och bankade på min dörr.
-Bara låt mig va!skrek jag och kastade en nappflaska som
låg i mitt rum när jag kom inn.
jag kastade mig i sängen och böjade gråta.
Fortsättning följer!
|
|
|
|
