Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Kapitel 3. :)

Kapitel 3

På onsdags morgonen vaknade jag klockan sju,mitt huvud värkte och jag frös.Jag steg upp och gick med trötta steg till köket,hällde mjölk i ett glas och satte mej vid bordet.
- Godmorgon Melinda!
Jag tittade bakom mej och såg Alice,vi log mot varandra.
- Godmorgon farmor!
Jag hjälpte henne att laga frukost,bredde smörgåsar,kokade tevatten och ställde fram koppar och småtallrikar som man hade smörgåsar på.När vi hade lagat iordning frukosten kom Stefan in i rummet,han kliade sej i huvudet och tittade förvånat på mej.
- Jasså,stadsfröken är uppe tidigt idag!Sade han och skrattade,han ruffsade om i mitt hår och jag log brett.
Jag trivdes verkligen hos Stefan och Alice.Fast jag saknade ändå mina vänner i stan.
- Melinda hallå?Frågade Alice av mej,jag vaknade upp ur mina tankar och riktade uppmärksamheten mot henne.
- Ja Alice?Svarade jag lika frågandes,hon log varmt mot mej och drack sitt te.
- Jag frågade bara om du hade lust att följa med mej till min ena väninna som har barnbarn i din ålder?
- Okej,jo visst.Jag följer gärna med farmor!Sade jag och log brett,äntligen skulle man få någon i sin ålder att prata med.Och inte en massa gamlingar.Men det var inget fel på Alice och Stefan,men jag längtade efter lite tonåringar!Jag tackade för frukosten och gick till badrummet.
Mina sår syntes ännu,men jag pudrade över dem och sminkade mej sedan.Det sved lite i såren av att få puder,men jag brydde mej inte om det då.
När jag hade satt mitt röda läppstift på mej så tittade jag leendes mot mej,jag duger för idag,tänkte jag.Jag borstade igenom mitt hår som hade blivit trassligt på natten,sedan gick jag till rummet och bäddade sängen.
- Hmm,vad kan man ha för kläder på sej till farmors väninna?Mumlade jag lågt för mej själv och rotade i min fullpackade väska.
Sedan hittade jag en blå,vit randig topp och några vita capribyxor.Jag klädde på mej dem,sprutade deodorant under armarna,satte fast mina silver örhängen och så var jag färdig.
- Melinda!Vi ska åka nu.Ropade Alice utifrån,jag skyndade mej ut till bilen.Alice log mot mej och studerade mej.
- Åh Melinda,nu är du verkligen för fin!Sade hon och skrattade,jag rodnade och satte mej in i den varma blåa pickupen.
Medan vi körde lyssnade vi på någon gammaldags vals,jag hatade den men Alice nynnade med.

När vi kom fram kom en tjock tant ut,hon hade grått krulligt hår,röda kinder och ett stort rött leende.
- Nämen hej Alice!Vad kul att se dej igen.Det har varit så länge sen sist!Kvittrade hon och kramade om Alice.Alice skrattade och knuffade mej försiktigt bakom ryggen.
- Detta är min väninna Ruth och detta är mitt barnbarn Melinda som jag har pratat om!Presenterade Alice glatt,Ruth tittade på mej och log glatt,även jag fick en hård kram av henne som tog ut all min luft.
Vi gick in till Ruths och jag började genast undra var hennes barnbarn var.
- Roger!Viktor!Malin! Vi har besök.Ropade Ruth,det skar i öronen av hennes skrikande.Efter bara några sekunder kom tre tonåringar i trappan,deras blickar vändes mot mej.Jag rodnade ända ner till tårna.Roger var äldst av dem,han var 18 år och hade mellanlångt brunt hår,glasögon och lite finnar i pannan,och hans ögon var mörkgröna lugna och snälla.Viktor var 17 år och hade kort blontfärgat hår,bruna ögon och ett snett leende.Och Malin var 14 år och hade axellångt hår,mycket smink,höga kindben,mörkgröna ögon och var väldigt smal.Alla tre log varmt och välkomnande mot mej,och jag log rodnandes tillbaka.
Ruth bjöd oss på kaffe och kanelbullar,jag satt brevid Viktor.Han doftade starkt av deodorant.
- Kanske ni tonåringar,vill komma till mej någon dag?Frågade Alice med ett leende mot mej,jag log tillbaka och smakade på kanelbullen.
- Ja,det skulle gå.Svarade Roger,jag tittade förvånat på han och han log mot mej,Viktor himlade med ögonen mot sin bror.
Vi tackade för kaffet,och sedan blev det en pratstund.Det var mest Alice och Ruth som pratade med varandra.
- Hörrni barnbarnen mina,kanske ni kan visa era rum åt Melinda?Frågade Ruth och gjorde en gest med armen mot trappan.Viktor reste sej snabbt och tog mej i handen,jag tittade förvånat på honom och rodnaden spred sej över ansiktet.Hur kunde han bara ta tagi min hand.
- Kom,jag visar mitt rum först!Sade han och log snett mot mej,hans ljusblåa ögon glittrade mot mej.Jag log blygt tillbaka.
- Stig in bara.Sade han när vi kom fram till ett rum,jag steg in i rummet och tittade mej omkring.Det var litet,mysigt och med en säng med racerbilar på och en stereo på ett nattduksbord,och på väggarna fanns bilder med bilar och olika bilförare.
- Snyggt rum..Mumlade jag och tittade på Viktor,han log brett och satte sej ner på sin säng med en biltidning i handen.
Jag satte mej brevid honom och kollade i tidningen,det var fullt med olika bilar och bildelar.Vad ointressant.
- Melinda,kom så visar jag dej mitt rum.Sade Roger med ett leende på läpparna,jag nickade och gick in till hans rum.Rogers rum var lite större,han hade motorcykel bilder på väggarna,olika musik idoler och så hade han ett stort akvarium med massor med fina fiskar i.Jag gick genast fram till akvariet och tittade,Roger stod brevid mej och pekade på fiskarna,vad dom hette.
- Vad fina dom är.Sade jag och knackade försiktigt på glaset.
- Japp.
När Roger hade visat sitt rum,så kom Malin och drog mej med till hennes rum.Hennes rum var litet,och alldeles rosa.Hon hade bilder av idoler,djur,sin familj och allt möjligt,hon satte på musik och det spelades spice girls.
- Gillar du spice girls?Frågade hon och kastade en blick mot mitt håll.
- Nja,inte så mycket.Svarade jag och bläddrade i en tjej tidning.Malin fnös något och stängde av stereon.
- Melinda!Vi ska åka nu.Ropade Alice från trappan,jag skyndade mej ner till henne.
- Okej!
Vi tackade för kaffet,och visningen av rummet och så körde vi hemåt.
Medan vi satt i bilen så tittade Alice på mej.
- Så,hur är det med ditt huvud?
Jag kände bakpå huvudet mitt,det varlite sjukt ännu.
- Hmm,bra.Svarade jag och gäspade.

När vi kom fram så såg jag Stefan,han vinkade glatt mot oss och höll på att ta in Shadow till ladugården.Jag följde med Stefan.
- Denhär rackarn menade rymma när han var i hagen,så jag tog in honom.Sade Stefan och klappade Shadow på halsen före han stängde boxdörren.
Jag tittade på Shadow,och han tittade på mej med sina mörka lugna ögon.
- Han är så fin..Mumlade jag och ruffsade om i hans man.
- Jaadå,han är nog en fin rackare.
Stefan klappade mej på axeln och gick in i huset,jag stod kvar en stund och tittade på Shadow.
Han var en sån vacker häst,jag hade redan börjat bli fäst vid honom.Det var något som gjorde att jag inte kunde hålla mej borta från Shadow.
Och jag visste att när jag åkte hem,så skulle jag sakna honom mycket!En tår rann nerför kinden,jag torkade bort den och klappade Shadow en sista gång på halsen förrän jag också gick in i huset.
Jag satte mej framför datorn och kollade mina mejl,jag hade fått en från min bästa vän Greta.Hon skrev:
Tjena Melinda!
Hur har du det nu då?Idag var jag till farmors villa,och då såg jag en älg på nära håll,häftigt va?
Men jag tror att du har det häftigare,jag saknar dej så mycket!Kom hem snart,kram Greta.
Medan jag läste mejlet,så ärkte det innom mej av saknad.Jag ville träffa Greta!Hon och jag hade aldrig varit ifrån varandra i tre veckor!
Jag skrev ett svar åt Greta:
Hej Greta!
Häftigt att se en älg på nära håll!Jag har det bra här,men saknar er där hemma!
Och,så har jag träffat en av farmors väninnor idag,en tjock tant men hon var trevlig!Och så hade hon tre barnbarn.
Roger,Viktor och Malin.Viktor var söt!Och alla tre var väldigt trevliga mot mej.Farfar har ju hästar här,så nu har jag blivit fäst vid en häst.Han heter Shadow,och jag kommer att sakna honom så mycket när jag kommer hem!Kram,Melinda.
Jag stängde datorn och tittade på min telefon,jag hade fått ett meddelande.
Det var från mamma,hon skrev:Hej gumman,har du det kul hos farmor och farfar?Vi saknar dej,kram mamma.
Jag skrev att allt var bra och att jag saknade dom med.Alice kom in i rummet,vi log mot varandra.
- Hur är det med ditt knä,farmor?Frågade jag och tittade på hennes sjuka knä.Alice satte sej på sängen.
- Mitt ben är fortfarande väldigt sjuk,men jag tror det blir bättre varje dag.Var inte orolig.Svarade hon och klappade mej på armen när hon gick ut ur rummet.Jag tittade på klockan,halv sju.Det hade börjat mörkna dit ute,jag bestämde mej för att säga godnatt åt Shadow.
När jag kom till ladugården,så tände jag alla lampor och gick till Shadow.
- Hej Sha...Jag slutade mitt i hälsningen och stirrade in i den tomma boxen.Var är Shadow?Hjärtat började skena iväg,jag sprang in till huset och in till vardagsrummet var Stefan satt.
- Farfar,Shadow är borta!
Stefan tittade på mej med uppspärrade ögon,han reste sej snabbt och vi sprang tillsammans tillbaka till stallet.
- Men,hur hade han kommit lös?Frågade Stefan och granskade boxdörren,jag sprang ut ur stallet och tittade mej omkring.Vart skulle han ha tagit vägen?
- Shadow!Ropade jag,det ekade runt området,men denna gång hördes inget klapper från hovar.
Stefan kom ut ur stallet med en besviken min,han lade sin arm runt mina axlar och jag började gråta.
- Vi kan inget göra nu Melinda,vi får hoppas att han klarar sej under natten och så letar vi imorgon om han inte är tillbaka.Tröstade Stefan och pussade mej på pannan,men mina tårar ville inte sluta komma.
- M,men om..om han inte klarar ..sig .. då?Frågade jag mellan snyftningarna,Stefan tittade på mej med en bestämd min.
- Melinda,så får vi inte tänka!Kom nu så går vi in och tar en kopp te.
Stefan tog mej i handen och vi gick in tillsammans.
När Alice såg mina rödgråtna ögon så tittade hon storögt på mej och Stefan.
- Men kära nån,vad har hänt?Frågade hon med orolig röst,hon lade sina armar om mej och jag vilade huvudet mot hennes axel.
- Det är Shadow...han är ..borta..Snyftade jag och såg Shadow i mitt inre.Hade han menat något med den blicken han gav mje idag?han sunderbara mörka ögon hade tittat på mej länge.Det värkte till i hjärtat och jag grät ännu mera.

På kvällen när jag låg i min säng,så kändes allt så tomt.Inget var som förr när Shadow var borta,vart hade han farit och varför?Skulle han någonsin komma tillbaka?Och skulle vi hitta honom?Var han oskadd?Tankarna virvlade omkring i mitt huvud,jag kunde inte lämna Shadow där ute i mörkret bland anna vilddjur.Jag satte mej upp i sängen.Nu skulle jag ut och leta efter Shadow!Jag packade ihop min väska,jag tassade till köket och tog med några kex och en flaska med vatten.Sedan satte jag på mej varma kläder och öppnade försiktigt ytterdörren.Den gnisslade till och jag smet ut,det var mörkt och kallt men jag började gå in i det hotfulla mörkret.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
LittleHoney
30 aug 07 - 08:39
(Har blivit läst 128 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord