Plötsligt fanns inget av det vi haft kvar,
Du såg mig inte, då menar jag det verkligen.
Så snabbt jag sökte din blick tog du den mot något annat.
Gud vad du gör mig illa, vad gör jag för fel, jag älskar ju dig.
Du betyder verkligen allt.
Plötsligt är det som från början, som om jag inte kände dig.
Nu måste våran vänskap skapas igen.
Och jag vill, ändå att det känns som du kämpar emot.
Du ler mot våra andra vänner, du skrattar med dem, men med mig säger du inget.
Fattar du hur jävla dåligt jag mår av det.
För det enda jag lever för just nu är det att få dig att förstå att du betyder allt.
Och jag tänker göra vad som helst för att få allt att bli som det en gång var,
ändå att det inte kan bli så
- för då älskade du mig lika mkt som jag älskar dig
Fy fan vad jag saknar våran vänskap <3
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
NewMoon - 17 dec 07 - 21:07- Betyg:  |
känner igen mig, men jag kämpade inte :/
Hoppas det löser sig verkligen. Take Care <3
Fint skrivet :) |
| m-08 - 16 dec 07 - 10:41- Betyg: |
| Jätte fin!:) |
| ronille - 23 okt 07 - 08:56- Betyg: |
| fin. |
| Min_flicka - 23 okt 07 - 07:30- Betyg: |
känner igen mig till 200%
fin! |
| MrsRasmussen - 5 okt 07 - 17:55- Betyg: |
| känner verkligen igen mej, fin dikt. |
| missbildad - 26 aug 07 - 20:38- Betyg: |
Tragiskt ! :l
Jättebra skrivet med mycket känslor ! (F)
<3 |
