flickan somkalldes rosenknopp del 3 |
Kapitel 3
- Jag blev överfallen för 2 och ett halvt år sedan därför begick han självmord snyftade hon.
- Har du blivit överfallen? När då?
- Det var en fredag och jag var på väg till Marcus för att äta middag.
- Har du polisanmält det då?
Mandy skakade på sitt stora huvud och började skaka över hela kroppen.
- Men varför?
- Jag vet vem killen var skrek hon argt.
Mer sa hon inte.
Just då hördes ett skrik.
Mandy sprang iväg och såg att Flickan var borta och då började hon gråta högt.
- Lugna dig Mandy bad Husmodern. Jag ringer polisen.
Mandy nickade men grät fotfarande.
- Jag går ut om det är okej sa Mandy och gick ut genom dörren.
Plötsligt fick Mandy syn på något som blänkte på marken och sprang det.
På golvet låg den e medelstor blå gnistrande sten och hon tog upp stenen och på stenen stod det J+M och Mandy började skratta men.
Just då tyckte Mandy höra någon som prasslade vid dem gröna buskarna.
En man kom fram ur buskarna och Mandy skrek till.
- Lugna dig Kvinna bad Mannen. Jag är inte farlig, ser jag ut som en kallblodig mördare.
- Nja, det kan jag inte påstå sa Mandy och började skratta.
- Mitt namn är Patric Montenegro och är 23 år och är prins i denna stad.
- Jag heter Mandy sa hon blygt.
- Patric nickade svagt och tog hennes hand och ledde in henne i skogen och de kom fram till ett stort hus som såg ut som ett palats.
Åh vad fint utbrast Mandy .
Patric nickade och tryckte Mandy intill sig.
- Vet du Mandy, du är väldigt vacker och är männens ängel sa Patric och tryckte en försiktig kyss på hennes två runda kinder.
Mandy log sexigt.
- Jag gillar dig Mandy sa han i hennes öra. Gillar du mig.
- Mm, jag gillade dig för första gången jag såg dig Patric sa hon och kysste honom på kinderna.
- Mm, vill du gå på bio med mig ikväll Mandy sa han hest.
- Gärna utbrast hon. lova att inte berätta det här för någon Patric. Jag heter inte Mandy egentligen.
- Va? har du bytt identitet sa han. Du menar att någon försöker döda dig. Men Mandy, jag hatar inte och kommer aldrig att göra det.
- Ne, jag blev överfallen för 2 år sedan sa hon med tårar i ögonen.
- Vad sa du? Blev du överfallen?
Mandy nickade och berättade vad som hade hänt.
Patric bet ihop tänderna för att inte skrika så i stället sa han:
- Vet du vem killen var då?
Mandy nickade .
- Han heter Jeffrey och är min värsta fiende grät hon.
Patric suckade tungt och ringde en vän som var polis.
Efter tjugo minuter kom en polisbil och parkerade bredvid deras hus.
- Hej sa polismannen. Jag heter Johnny och är 37 år. Jag har hört vad som har hänt.
- Vi får ordna några män som vaktar här.
- Sedan åkte polisbilen iväg.
Plötsligt drog Patric henne intill sig och lade handen på hennes brun axlar och kysste henne mitt på mun.
Kyssen var kort men passionerad samtidigt som den var mjuk också.
Sedan sa Patric:
- Vi ses imorgon sade han och log.
Mandy fortsatte tillbaks när Céline såg henne.
Céline sprang fram till henne och kramade om henne.
- Var har du varit Mandy? Utbrast Céline
Mandy svarade inte utan hon log lyckligt.
- Du är kär eller hur?
- Mm svarade hon bara.
Du är kär i prinsen eller hur?’
Mandy nickade med ett stort leende på läpparna.
- Kysste han dig? Frågade Céline.
- Mm, jag älskar honom sa hon lyckligt.
- Haha, jag såg er kyssas och han är kär i dig med sa hon och log. Jag älskar lyckliga slut.
Mandy log svagt och just då ringde telefon.
- Det är till dig Mandy skrek Johannes. Det är en kille vid namn Jeffrey.
Mandy började gråta och hon hörde att Johannes sade att hon inte var hemma och sedan lade han på.
- Vem är den där Jeffrey?
- Han som överföll mig skrek hon till svar. Han kommer döda mig. Han och jag var ihop i 2 år sedan gjorde jag slut för han slog mig.
- Vad? Slog han dig? Sådant tillåter jag inte sa han med sammanbitna tänder.
Tårarna rann ner för Mandys ögon och ner för tröjan och in i behån.
Dagen efter så vaknade hon av en fruktansvärd dröm som handlade våld och sex.
Just steg Johannes in i rummet och var fullt påklädd.
Han hade på sig svarta byxor och vit skjorta och var väldigt snygg i det.
|
|
|
|
