Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

(FanFic) Pirates of the Caribbean 2 Sparrows*del2*

Jack satt stilla och tänkte tillbacka, hur han hade vallt svarta pärlan föra sin dotten och Dia Dalma. ja Dia Damla var mamma till Kat.
Elizabeth kom in ingen och sa att de skulle vara i Singapors hamn om en dag. Sen skulle hon se till att Kat blev fri.

(samtidigt i Singapor)

En flicka släpades efter som hon vägrade gå slängdes in i en säll. Hennes hår var svart och långt, hennes kläder bestod av svarta läderbyxor och en vit skorta och en
svart väst över. Hon hade en svart handske på sin hörga hand. Dom hade tagit hennes svärg och dolk, hon drog undan håret. Nu var hon illa ute, bara för att hon försökte få tillbacka sin mors skepp.
Vinddansaren, var större än flygande hålländaren och snabbare än svarta pärlan. Hon sätte sig och lutade sig mot väggen. Ett halsband visade sig, det såg ut precis som ett av Cortez mynt, men det var en nyckel, en nyckel till hans skattkammare.
Men bara Vinddansaren kunde segla dit. Kat hade alltid varit en våghals, hon fick klara sig själ sen hon var 10. Hon stal och smög upp på skepp och klädde offta ut sig till man. Nu var hon 16 och en vällkänd pirat. Inte
som Catarina Sparrow, utan som Black Kat. På grunt av hennes kläder och hennes smeknamn Kat. Hennes far hade länat henne och Dia för ett skepp. HOn kunde aldrig förlåta honom, sätt honom en gång i hela sitt liv, när hon var fem. Hon mindes bara att han hade gätt henen halsbandet som hängde runt hennes hals
än idag. Kat såg på det, hon måste ut härifrån. Hon reste sig upp och såg ut genom fönstret, solen hade gått upp nu och vackterna var vackna, borde vänta tills ikväll tänkte hon och sätte sig ner. Kvällen kom men Kat fick ingen skans att fly, en man med långt skägg satt utanför henens säll hela natten.
kat väntade men den dagen hörde hon en mans röst skricka.
"Singapors drake vill tala med mennen som vacktar Kat!" Kats hjärta flög upp i halsgropen, hon såg ut genom gallret och fick se Elizabeth Tuner, men hon ar inte ensam.
"Pappa" sa Kat tveksamt och Jack vände sig om och mötte hennes ögon.
"Du din, jag ska döda dig om jag kommer härifrån!" skreck Kat och slog på galret. Elizabeth vände sig i mot honom.
"Något som du har gjort?" Frågade hon medans hon sickade i väg vackten.
"Nja, kan väll inte säga att jag gjorde det men hon har en andledning att vara arg på mig" sa Jack och möte Elizabeths blick. Elizabeth gick fram till Kat.
"Varför vill du döda honom?" Frågade hon, Kat spottade vid Jack fötter innan hon forsätte.
"Ända gången han såg mig gav han mig ett halsband med en värre förbanelse än ´vad du kan föreställa dig, plus på grund av hans lilla vänn Barbossa så är det nu jag som har ansvar för hanev. OCh på grund av honom sitter jag här, han lämnade mig och min mamma för ett skepp" sa Kat snabbt och hennes sätt att prata
påminde mycket om Jacks. Elizabeth gav Jack en arg blick sen släppte hon ut Kat. Kat stod still en liten stund, Jack gick fram mot henne.
"Vi gör så här, vi letar upp Svarta pärlan och sen så ser jag till att du får vinddansaren" sa han och räckte fram sin hand. Kat stirrade på den sedan tog hon den.
"Ta vad du kan" sa hon och log.
"Ge inget tillbacka" sa Jack och sckakade hennes hand. Sedan vände han sig mot Elizabeth.
"Kan man få åka med Singapors drake?" frågade han, Elizabeth nickade.
"Men hur ska vi hitta svarta pärlan?" Frågade Kat, hon hade hämtat sitt svärd och dolk och sätt det i sin skida som satt i bältet.
"Aha," sa Jack och fiskade upp sin kompas, den snurrade bara runt.
"Nej inte igen" sa han och skackade den våldsamt.
"Vänta sa han och släppte sin kompas, dom lämnade mig i Trotuga, jag hade kartan Barbosa behöver, vilket betyder" mer han han inte säga,
"Att dom är på väg till Tortuga" avbröt Kat. Jack såg på henne. Hon slängde huvudet framåt fångade sitt hår i händerna och band ett band runt det så det inte skulle vara ivägen.
"Skeppet är redo att segla kapten" sa styrmannen.
"Bra då går vi" sa Elizabeth och sedan gick dom mot Elizabeths skepp.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer
Toftered - 10 aug 07 - 10:40
bra! men JAg tror det du kallar för säll (ett rum som man sitter i när man är i fängelse?) stavas cell.

Skriven av
Feonwe
9 aug 07 - 13:17
(Har blivit läst 286 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord