Skänns det enda in i hjärtat och i själens slut? |
Att ha ett barn i sig i nio månader får man då inte skänslor för det?
Hur kan man då bara låta ödet ta hand om det?
Ett litet barn som inget av detta förstår att plötsligt aldrig mera skänna kärleken från sin mor.
Förstår du hur detta kan kväva en till döden då man entligen förstår.
Du ville inte ha barnet.
Eller kunde du inte?
Ja,det får ju inte detta lilla barn veta.
Du överlämnar det till ödets händer.
nu förstår jag det var du som förstörde mig.
|
|
|
|
