Jag sitter här och dinglar med fötterna
Ser upp för att snubbla på de elaka rötterna
Det fanns en tid då jag låg nedgrävd under jorden
Tills jag fick höra de underbara orden
''Jag älskar dig'' fick jag höra
Tårarna rann, så stillsamma och så sköra
Var dessa ord verkligen sanna?
Var tvungen att ge mig tid och stanna
Orden och lyckan nådde mitt system
De kunde plocka bort varenda problem
Så jag sitter nu här och blickar ut
Och lämnar det dåliga som fanns förut
Tack till alla de vänner som hjälpt mig upp ovan mark! Jag ser nu solljuset och hälsar ännu en dag välkommen :)
|
Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
kanske - 17 jun 07 - 05:18- Betyg: |
GAAAH :')
Underbar<3 |
Idiz_95 - 17 jun 07 - 02:45- Betyg: |
Jätte fin;D |
m-08 - 17 jun 07 - 01:51- Betyg: |
Den var verkligen fin ;D |
vale - 16 jun 07 - 22:21- Betyg: |
skitbra dikt! tur att du har sånna vänner ju :D:D kram på dig <3<3 |
Emely_ - 16 jun 07 - 22:00- Betyg: |
Den var fin :) |
sofiiie - 16 jun 07 - 22:00 |
Det är otrolit härligt att höra det här från dig älskling! :')<3 |