Du, i mina tankar |
Jag var helt borta i mina tankar, och hade nästan glömt vilken dag det faktiskt var. Jag satt på gungan i trädgården, blickade ut över det öppna landskapet jag länge hade kallat ”den värsta hålan på jorden” och ”stället dit ingen hittar”. Dessa ord kändes långt borta nu, visst tyckte jag fortfarande att mitt hem låg väldigt avsides, men jag hade inte längre dessa reflektioner i huvudet, utan mina tankar hade ersatts av något annat. Eller någon annan är nog mer rätt uttryckt.
Just det. Denna någon annan var en alldeles speciell person som besökte mina drömmar titt som tätt. Med honom i mitt liv kunde jag inte längre engagera mig i något alls. Han hade kommit som en plötslig våg rullar ut över sanden, helt oväntat och tagit ifrån mig allt förstånd. Han gjorde mig galen, och fick mig att så lätt älska honom, mer än något annat.
Nu hade vi inte träffats på evigheter, kändes det som. Han hade haft fullt upp med jobbet och allt annat som kom omkring, men nu var han snart här, till både min och hans glädje. Det var just i min väntan på honom som jag satt på gungan, jag tänkte på allt underbart vi gjort tillsammans, och det var i dem tankarna jag fastnat och nästan glömt att han när som helst skulle stå bredvid mig.
När jag efter några ytterligare minuters tänkande såg hans bil komma rullande, tog mitt hjärta ett extra skutt och ett leende, som bara han kunde locka fram, växte i mitt ansikte. Han var här. Jag började småspringa till hans bil i samma sekund som han öppnade dörren och klev ur. Han ställde sig upp med öppna armar och tog emot mig i sin famn. Jag kände hur han andades, hur hans hjärta slog, sedan såg jag upp mot honom och mötte hans intensiva ögon som glittrade av solskenet. Jag lät honom stryka mig över håret lite lätt, sedan kysstes vi. Det var en kyss vi båda väntat länge på nu.
Mina tankar var plötsligt renade, på allt.
|
|
|
|
