Kap 2 s.o.s |
Kapitel 2 Morgonen
Tidigt på måndags morgonen kom min mamma tyst in i rummet
- Gumman det är dags att åka nu! Du ska ju på klassresa
har du glömt det?
- Jag ska inte med..., stönade jag trött.
- Det ska du visst det, för jag har ju anmält mig som frivillig att följa med på bussresan dit sa hon.
- Men mamma, snälla jag orkar inte med allt tjafs som det kommer bli!
- Vad är det du pratar om?, vadå för tjafs??
- Inget, jag kommer om fem minuter, ska bara klä på mig sa jag med en orolig stämma.
- Okej jag går ner och fixar frukosten sa mamma glatt
Nerifrån köket hörde jag hur hon satte på radion det var en gammal schlager-denga och hon nynnade glatt med.
Precis som vanligt helt ovetande om hur mitt liv egentligen var. Jag slängde på mig mina gamla jeans och tröjan som mormor givit mig i födelsedagspresent. Den var vit med en rosa text på bröstet som sa ”ta vara på dig, du lever bara en gång!” Jag drog en kam igenom håret och satte upp det i en slarvig snodd. Nu börjar helvetet tänkte jag och gick nedför trappan med ett fejkat leende.
- Vad bra du kom precis i tid, frukosten är strax klar och du kan plocka fram skedar till yoghurten sa hon glatt. Jag plockade fram två skedar och ett glas med juice till mig.
Hon tittade förväntas full på mig. Jag satte mig ner och började långsamt bre en hård macka.
- Ska det inte bli kul?!, fem hela dagar i skog och mark!
Jag försökte få fram ett leende och nickade
- Ja, det ska bli jätte kul! Sa jag tyst fast jag menade det inte i skälva verket tänkte jag fem hela dagar i helvetet, men det sa jag inte förstås. Hon tittade in i mina ögon och jag försökte undvika ögonkontakt.
- När jag var liten åkte vi på klassresa en gång men då var vi bara i gran staden och tältade. Men det var också mysigt! Hon sträckte sig över bordet och tog mjölkpaketet som stod på andra sidan bordet. Hon hällde upp ett glas och hällde det i sig.
- Ska du inte äta upp din macka?? Sa mamma och nickade mot den smörade brödbiten som låg framför mig.
- Ja men jag är inte så hungrig just nu…, jag kanske kan stoppa ner den i väskan och äta den senare?
- Unga dam! Sa mamma med en road röst, Det är jätte viktigt att man äter frukost varje morgon! Jag suckade och tog upp mackan, stoppade den i munnen och tuggade irriterat.
Vi gick långsamt ut till bilen och mamma kånkade besvärad min ryggsäck till bakluckan. Där hon slängde in den och satte sig på förarsättet. Bilen startade och vi körde långsamt till skolan.
|
|
|
|
