Human organism |
Ångesten är med och pumpar syret runt i vår sfär
över jordens alla länder och det som är, det är
med det som blir kärleken
och det som är meningen här.
Jag öppnar min mun för så mycket
jag tar in och tycker mycket
men inget vet jag om varför mina vener
låter min kropp vid liv eller varför
blodbanors finmaskiga nät bildar en väv
som försörjer mitt hjärta
och ger min hjärna ljus.
Jag älskar dig utan att veta vem du är
som haven sköljer du mitt sinne
och slår upp på så många stränder
ibland med så mycken missmod och smärta
och vi är främlingar som är med och andas
i denna givna sfär
fångade av ångest och lycka och allt detta ursinne
För att orka mörkret de flesta låtsas förtröstan
om att alltid någon finns där vad som än händer
allt levande i det begränsade globala pumpar syret i vår sfär
utandning utdunstning förruttnelse ger nödvändig metan
alla trevande letande sökande rasande ointresserade i jordens alla länder
organismer som strävar efter en gud eller en fan
i livets vindlingar efter ett vägledande ljus
som sträcker ut och fyller sina händer med det som blir kärleken
med det som blir meningen här
jag älskar dig mycket i din närhet orkar jag trycket
men inget vet jag om varifrån vi kommer
eller varför jag tror att jag finns
tankar och så många sinnen
ger mening åt mitt hjärta
och min hjärna ljus
|
| Kommentarer | | Kimmy - 5 jul 05 - 06:43 | | Vilken underbar dikt! |
|
|
|
