Den Dagen Glömmer Jag Aldrig |
Jag lovar er den dagen glömmer jag aldrig. Aldrig.
Det var Juni månad, det var ovanligt kallt för att vara i Juni. Men varför jo, det ska jag komma till senare.
Det är nu i världens sista stund, snart kommer allt slockna. Men detta är det öde, som straff för vårat maktspel.
Snart kommer det som kallas världens undergång. Så andas medan ni kan, lev medan ni kan.
De sade att man inte skulle ta det på allvar. Det skulle hända inom de närmsta tusen åren,nu ska det hända snart.
Jag vet inte när.
Jo ni vet nog alla vad jag pratar om, Vår jord har varit med om mycket. Snart ska solen slockna, vi kommer frysa ihjäl.
Få klarade av värmen jag är en av de få. Vår sol håller nu på att svalna.
Jag kan fortfarande inte låta bli att undra vad som händer när vi försvunnit. Kommer det om flera miljoner år
finnas en ny sol och livet börjar om på nytt? Eller kommer vårat universum stå tyst och öde i all evighet?
Kanske kommer det några som liknar oss, som också till slut är dömda att dö på samma sätt.
En sak är säker, jag glömmer aldrig dagen vi fick reda på det, aldrig.
|
|
|
|