Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

[v] I VANESSAS SKOR [v] - DEL 4

När jag satt på en hård, kall stol i mattesalen så bestämde jag mig. Jag skulle titta vad som stod i det där anteckningsblocket, efter den här lektionen. Shit, vi hade ju 80-minuters pass idag. Usch. Jag kände hur huvudvärken kom och den blev inte bättre då jag insåg att Melina satte sig bredvid mig. Okej, vi har ju alltid varit bänkkompisar, men ändå. Efter allt som hänt. Hon och jag lärde känna varandra när vi gick på dagis och har varit vänner sedan dess. Nu gick vi alltså i 7:an, men det var snart sommarlov. Jag hade stått ut med henne under alla dessa år, men nu var jag snart knäckt.
Vi öppnade mapparna och tog upp matteböckerna och våra skrivhäften. Jag kunde inte koncentrera mig, jag sneglade hela tiden på Pontus. Tänkte han på det som hänt imorse på gympan? Jag undrade fortfarande när läraren talade om att vi skulle ha ett oförberett prov. OFÖRBERETT? Nåja, jag var ju bra på matte ändå. Melina sa inte mycket, hon satt bara där och sms:ade med Lukas. Jag ville ta mobilen och slänga ut den, så arg var jag på henne. Lukas, Lukas, Lukas. Dra åt helvete Lukas. Och ta Melina med dig.
Läraren delade ut proven och alla började.
- Ska vi inte flytta ifrån varandra? Frågade någon.
- Nej, sa läraren. Jag vill inte flytta på några bänkar.
Suck. Jag visste precis vad det här skulle innebära. Melina skulle kolla på mina svar. Det hade hon alltid gjort så länge jag kunde minnas. Till min förvåning så kunde jag allt om procent, som var temat för provet. Alla rätt hade jag faktiskt. Melina skulle precis lämna in sitt papper, när hon fick syn på mitt. Hon gick genast tillbaka till sin bänk och suddade ut typ hälften av allt som hon skrivit på pappret. Åh nej. Sedan kollade hon på mitt igen. Skrev lite. Och om jag kollade åt hennes håll, låtsades hon inte om mig. Jag la handen över svaren.
- Hur går det, Melina? Sa jag så ironiskt jag kunde.
- Det går jättebra, svarade hon och stirrade på mig.
Jag lämnade in provet.
- Ey, hur var sista talet?
Jag tänkte efter.
- 1200/4000 = 0,3 = 30%, sa jag.
- Eh, jag tog 4000/1200 och fick det till 3,3333… så jag avrundade till 30%.
Öh, falskt? Vem skulle ge henne rätt för det?! Det var ju inte ens rätt uträknat och hon hade bara skrivit så för att hon sett att mitt svar var 30%. FUSK!
- Säkert att du gjorde alla talen själv?
Jag borrade in min blick i hennes ögon.
- Ja, sa hon.
Jag höjde ena ögonbrynet.
- Det har jag, sa hon.
Men det tvivlade jag på.

Under rasten fick vi reda på hur många rätt vi hade och jag hade alla rätt, Melina också. Jag fick en klump i halsen. Jävla fuskare. Och hur fick hon alla rätt? Hade hon inte gjort helt fel på sista uppgiften?
- Melina, du gjorde ju inte ens rätt på sista uppgiften, så varför fick du rätt på den?
Hon glodde på mig som om jag var från mars eller något.
- Vadå, skulle inte jag kunna få alla rätt?
Jovisst, i din värld.
- Jo, men jag tycker ändå att det är konstigt.
- Du är bara avundsjuk, sa hon och slängde med håret.
Jag svarade henne inte, jag gick bara raka vägen till mitt skåp. Låste upp, kollade in och la in allt. Patrik gav mig konstiga blickar och jag kände mig illa till mods. Hade alla hemligheter för mig som jag inte visste om? Pratade alla illa om mig bakom min rygg?
Jag visste inte. Snart var det i alla fall lunch och dagens rätt var tydligen någon äcklig soppa.

Jag skyndade mig till matsalen och hämtade lite mat innan jag valde dricka och stod stilla en stund för att se var jag skulle kunna sätta mig. Jag gick fram till ett bord där Melina och Carro satt. De pratade och skrattade, men slutade tvärt när jag kom fram. Melina suckade.
- Får jag sitta här? Undrade jag.
Melina skakade på huvudet.
- Varför frågar du ens? Sa Carro. Det är klart att du får det!
Melina spände ögonen i henne och såg otroligt sur ut. Hon tog upp mobilen och började sms:a med Lukas. Hon lyfte blicken och fäste den på mig.
- Vad har vi för ämne här efter?
- Vi har SO, svarade jag.
- YES! Utbrast Carro. Jag är fan asgo på det!
Jag log.
- Jag gillar det också, sa jag.
- Vadå, sa Melina. Det är ju bara för att du är med Carro, annars är du ju värdelös.
Jag kände hur det knep till i magen. Konstigt nog tog Carro initiativet och försvarade mig:
- Hon är faktiskt bra på det, det är inte bara jag som är det.
- Whatever, det tror jag inte på, sa Melina och fortsatte tycka på mobilen.
Carros ansiktsuttryck ändrades plötsligt. Men jag såg att hon inte vågade kämpa emot. Melina har alltid fått som hon vill och det skulle hon tydligen få nu också.
Och jag var bra på SO. Jag hade fått MVG på förra provet, när Melina bara fått G. Hon hade fjäkat sig till ett G+. Jag menar, är det inte uppenbart att hon har något problem? Hon bara anklagar mig. Jag sa till henne att öva på det provet, men hon sa bara att jag skulle hålla käft och nämnde någonting om att jag inte var hennes mamma, sedan stack hon.

Vi åt upp den äckliga soppan under tystnad, sedan dissade de mig igen. Jag gick bort mot mitt skåp och hämtade anteckningsblocket, sedan gick jag in på tjejtoan och låste in mig på mitt gömställe.

______________________

KOMME NTERA OM JAG SKA FORTSÄTTA, TACK! :]
/My - ashortstory. [v]

Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
5-kronan - 18 jun 07 - 19:15- Betyg:
Åhh, jätte bra!!
Sandriizz - 17 maj 07 - 05:27- Betyg:
Härligt :) Mer vill läsa mer :)

Skriven av
ashortstory
17 maj 07 - 05:13
(Har blivit läst 302 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord