AGWL3 kp.8 |
ursäkta för att ni fick vänta, men det kommer ni få göra, minst en vecka på nästa kapitel från och med nu, för jag når kanske ingen dator förren på torsdag och söndagarna, sorry.
Kairi blängde bara på Emiko och sedan på Dark, Kairi gick fram till honom och slängde brevet på hans bröstkorg och gick sedan mot Mindoris och hennes rum.
”Vad har jag gjort nu?” frågade Dark och började läsa brevet, han stelnade till och tittade stort på det och han blev till Daisuke som också tittade förvånat på brevet.
”inte undra på, hon måste ha läst det” sa Daisuke och skrattade nervöst.
”Fan!” svor Dark från Daisuke som hoppade till av den plötsliga ilskan som kom från Dark.
”oj, var det Dark?” frågade Max med ett finger i mun, Daisuke nickade medan hans axlar skakade, Ed suckade bara medan han började gå upp för trapporna.
”Vart ska du Eddiward?” frågade Mindori.
”sova, jag är trött och kalla mig inte det.” sa Ed och gäspade.
”okej, God natt” sa Mindori glatt och skrattade.
”Mindori, mår du verkligen bra?” frågade Fai där han stod bredvid sin syster.
”Jag mår jätte bra, Mindori vill leka i snön!” utbrast Mindori och började öppna dörren då hon föll ihop, Daisuke som precis rest på sig föll också ihop men han var fortfarande i medvetande i jämförelse med Mindori.
”MINDORI!!” skrek Fai till och bar snabbt upp sin syster.
”Skrik inte så” sa Emiko som hjälpte Daisuke att stå.
”Men, hon var ju okej nyss!” utbrast Fai oroligt.
”de fann vägen ut, men vem sa att de inte skulle vara trötta när de kom tillbaks, Dark och Mindori är i en djup sömn och kommer säkert sova ett tag, det är därför det är tungt för dig just ni Dai-chan, nu när Dark sover så för du gå med egen styrka” sa Emiko.
”det, det känns konstigt att Dark inte är där” sa Daisuke oroligt medan Emiko började hjälpa honom upp till rummet.
”du menar att Mindori kommer sova tills i morrn?” frågade Fai oroligt.
”ja” svarade Daiki åt Emiko.
”stackars Mindori-chan, jag ville också leka i snön” sa Max som satt i soffan.
”snön ligger kvar tills imorgon också” sa Daiki och log.
”Yay!” utbrast Max.
FF nästa dag:
Max vaknade av solens strålar som träffade hans ansikte och satte sig sakta upp men kom inte helt upp och såg ner på en arm som höll honom om midjan. Han rodnade kraftigt och såg sedan på personen som armen tillhörde och såg Fai med ansiktet mot Max, och han sov fortfarande. Max började försöka ta bort Fais arm men han var för skakis så tillslut vaknade även Fai och satte sig upp och gäspade, Max tittade på med stora ögon och röda kinder.
”go…god morgon” sa Max nervöst, Fai tittade trött ner på Max och spärrade sedan upp ögonen.
”AHH!” skrek han och trillade av sängen.
”jag vänjer mig aldrig” sa fai med kinder lika röda som hans ögon.
”inte jag heller” sa Max och skrattade nervöst.
Kairi tittade upp på det vita taket som lystes upp av morgonsolens strålar. Hon satte sig upp och gäspade till och sträckta på sig innan hon såg mor Mindori som sov djupt. Kairi reste på sig och började ta på sig kläder då Mindori gäspade till och satte sig upp, sedan log hon med hela ansiktet och innan Kairi han säga eller göra något var Mindori påklädd och ute ur rummet.
”god morgon på dig med” sa kairi och tittade konstigt efter Mindori och suckade sedan djupt.
Mindori satte sig vid frukost bordet och såg på de andra som satt där, Ed satt bredvid henne med ett trött uttryck i ansiktet, Fai satt på vänster sida om hennes, sedan Max och mitt emot henne satt Daisuke.
”GOD MORGON!” utbrast Mindori, alla vaknade till liv och tittade på henne.
”Sluta skrika!” sa Ed och knöt nävarna, att göra något sådant på morgonen som Mindori nyss gjorde var inte världens bästa idé.
”god morgon” sa kairi då hon satte sig vid bordet och började äta.
”god morgon” sa alla vid bordet utom Ed och Mindori som hade mat i munnarna.
”Yay! Klar! SNÖ!” skrek Mindori och sprang från bordet och drog på sig en jacka, skor och en röd mössa, sedan var hon ute på baksidan och lämnade dörren öppen.
”Lugna dig lite Mindori” sa Fai och gick från borde och gick mot baksidan men innan han hann att gå ut kom en snöboll farandes genom rummet och träffade Ed rätt i trynet.
”det var inte Mindori!” ropade Mindori och skrattade innan hon sprang mot närmsta träd, Ed flög ur stolen och drog snabbt på sig sin kappa och sina skor, sedan var han ute.
”Du ska få!” skrek han och sprang mot trädet Mindori var bakom, Mindori sprang från trädet då Ed rundade det.
”Eddiward är läskig!” ropade Mindori och sprang bakom Fai som just kommit ut, Fai tog vänstra handen på Mindoris huvud och då Ed skulle hoppa på Mindori flög han bara igenom och landade i en snö hög bakom och fastnade. Mindori tittade undrande på Ed och gick dit och nu föll inte Fai i henne.
”Eddiward?” frågade Mindori och petade honom på den del av ryggen som fanns utanför snö högen tillsammans med benen.
”WHA!” Ed störtade upp på fötterna knall röd i ansiktet och nu var Mindori iväg i hög fart med Ed bakom sig, fai tittade på dom och såg hur Mindori snubblade och Ed snubblade på henne, så där låg de nu i en hög med snö. Mindori skrattade lite nervöst då Ed började kittla henne, då gapskrattade hon.
”FAI!” Fai vände på sig och såg Max springa ut från huset och gömma sig bakom honom, Ed och Mindori tittade på honom och sedan in i huset.
”Vad är det?” frågade Fai och rodnade, Max började gråta.
”De bråkar!” skrek han medan tårarna började rinna, Fai vände sig mot Max och torkade tårarna med sina tummar och log.
”Max, vilka bråkar?” frågade Fai lugna och klappade Max på huvudet, Max började gråta ännu mer och kramade om Fai som rodnade.
”Kairi och Daisuke!” snyftade han ut förtvivlat, Fai tittade in i huset och Ed och Mindori ställde sig vid honom och såg in de med, nu stod Dark där och försökte lugna ned kairi som skrek, så kom en örfil över Darks kind och han tittade med stora ögon mot kairi.
”DET ÄR SLUT!” skrek hon och började gå mot trappan.
”Kairi?!” ropade Dark efter henne.
” eller vänta, hur ska jag kunna göra slut med någon om vi aldrig varit ihop!?” skrek Kairi och stormade upp på rummet, Dark tittade stort på henne, han såg helt borta ut.
”Det gjorde du snyggt” sa Daisuke inifrån honom.
”tyst” fräste Dark.
”okej, ursäkta mig då” sa daisuke, Dark gick upp på taket och satte sig och såg ut över havet.
”vad hände?” frågade Ed, Mindori tittade stort in i det tomma rummet som nyss varit livat.
”bråk” suckade Fai som fortfarande föll om Max, sedan såg han ner på Max och blev röd i ansiktet, Max tittade honom rakt i ögonen med en hudfärg som från en tomat.
”AH! FÖRLÅT!” utbrast Fai och Max samtidigt och släppta varandra och såg med stora ögon på varandra, Mindori tittade fortfarande in i rummet som en zombie och Ed suckade ut och muttrade några ord som ’nu var den dagen förstörd’.
”Jag går och kollar åskmolnet” muttrade Ed och drog händerna i kappfickorna och gick upp för trapporna.
”jag ska kolla Darki-kun!” skrattade Mindori och sprang förbi Ed och plockade upp lilla kaninisen på vägen upp på taket.
”och vi da?” frågade Max och Fai samtidigt men inget svar kom.
”Vart är föresten Daiki, Emiko, With och Kosuke?” frågade Max som lugnat sig och gåt in i vardagsrummet.
”Emiko skulle städa i källaren, Daiki skulle hälsa på någon vän och kosuke skulle hjälpa Emiko” sa Fai.
”With?”
”ingen aning” sa Fai och skakade på huvudet.
”se på tv?” frågade Max och log.
”Visst” sa fai och satte sig i soffan, Max tog tv dosan och satte sig bredvid Fai som rodnade lite lätt innan teven gick på.
”Suris? Är du där?” frågade Ed och knackade på dörren.
”GÅ!” skrek kairi argt.
”du svarade i alla fall, får jag komma in?”
”Jag sa STICK!” skrek kairi.
”Får man inte ens prata med sin bästa vän nu för tiden?” muttrade Ed och gäspade, Kairi öppnade dörren och såg på honom.
”vad sa du?” frågade hon.
”tvätta öronen, jag säger det inte igen” sa Ed och lade armarna i kors.
”kom in da” muttrade Kairi surt.
”tack” sa Ed surt och suckade då han satte sig på Mindoris säng.
” Han gör mig så sur!” skrek Kairi och smällde igen dörren.
”Du behöver inte skrika, han gör mig också sur” sa Ed irriterat.
”men du är inte hans flickvän!” skrek Kairi.
”Aha! Du för sa dig, du sa att du är hans flickvän!” utbrast Ed.
”DET SA JAG INTE ALLS!! Jag sa Flick vän, alltså, jag är en flicka och hans vän, men inte hans flickvän” sa kairi surt och satte sig i sängen.
”Så Mindori är också hans flick vän?”
”ÄR HAN OTROGEN MED MINDORI!?” skrek Kairi förvånat och surt.
”kommer du inte ens ihåg vad du själv sa?” frågade Ed och skrattade lite lätt, kairi lade armarna i kors.
”det är inte samma sak” sa Kairi.
”Det är det väll?” frågade Ed och suckade.
”Nej!” utbrast Kairi.
”Så du ska inte lyssna på vad han säger?” frågade Ed och gäspade lätt.
”Brevet är bevis nog” sa kairi grinigt.
”jaha, jag tycker du borde lyssna på honom i alla fall” sa Ed och lämnade rummet.
”men Ed, hur?” frågade Kairi då hon satt själv i rummet.
Mindori tittade på Dark där hon stod på taket innan hon sprang dit och slängde sig om Darks hals och kramade honom bakifrån, han skvatt till och tittade över axeln mot henne.
”Du skräms” sa Dark och flinade lite.
”Mindori är orolig för Dark” sa Mindori och skrattade lite då hon satte sig med benen krossade framför Dark.
”Varför då?” frågade Dark.
” för att Dark sliter med mycket, Mindori är orolig för att dark en dag kanske försvinner” sa Mindori ledset. Dark tittade på henne och log lite smått.
”Jag försvinner nog inte på ett tag” sa han.
”YAY! MINDORI FÅR HA KVAR SIN BÄSTIS ETT TAG TILL!” utbrast hon och kramade om Dark som tittade snopet på henne.
”Bästis?” frågade han och tittade på henne.
”Darki är Mindoris bästa vän” skrattade Mindori glatt.
”och bästisar säger allt för varandra, eller hur?” frågade Dark.
”Japp, så varför är Darki otrogen?” frågade Mindori.
”hon tror också fel” suckade Daisuke från Dark.
”Jag är inte otrogen, det är bara tjejer som gillar mig helt enkelt” suckade dark och log belåtet.
”Sudda bort det där leendet, det är fult att leka med tjejers känslor” sa Mindori lugnt och tittade ut över havet.
”är den här tjejen normal?” frågade Daisuke nervöst.
”Mindori, du bollar med andras tankar och får dom att vrida sig mycket” sa Dark.
”När blev du smart?” frågade Daisuke förvånat.
”tyst” fräste Dark.
”Mindori gör det inte med flit, Mindori lovar!” utbrast Mindori och vevade med armarna i förtvivlan.
”jaja, okej, lugna dig nu”
”Mindori tycker att Dark ska förklara för Kairi” sa Mindori och skrattade.
”Hon är ju som natt och dag” sa Daisuke.
”Hon vägrar lyssna” sa Dark och suckade igen.
” och ingen kan hjälpa dig på traven, eller du kanske inte vill ha tillbaks Kairi, Kairi som är rädd för kärleken öppnar sig för dig och sedan ska hon genomlida något sådant här” sa Mindori och började lämna taket.
”Hur?” frågade Dark.
”hemligt” sa Mindori och skrattade medan hon gick in i huset igen.
”Vad missade jag nu?” frågade Daisuke inifrån Dark.
”inget” suckade dark.
Ed satte sig på soffan och suckade, Max och fai tittade på honom men hann inte fråga förrän Mindori hoppade ner för trappan och över soffans rygg och landade bredvid Ed.
”Hur mår dom?” frågade Max och fai i mun på varandra.
”säger inte” sa Ed och Mindori i mun på varandra.
”snälla!” utbrast Max och Fai.
”Nej” sa Ed och Mindori.
”Åh!” suckade Max och lutade sig mot soffryggen.
”men i alla fall, vad har ni gjort?” frågade Ed.
”Sätt på Tv” sa Fai.
”något kul?” frågade Mindori glatt.
” nyheterna” suckade Max.
”tråk” suckade Mindori.
”Nej, Mindori hoppar i duschen” sa Mindori och sprang upp för trappan.
”Jag tar duschen efter dig!” ropade Ed och sprang upp för trappan han med.
”Sen jag!” skrek Max glatt och sprang upp för trapporna, Fai såg efter och gick sedan han med.
Kairi såg på Mindori då hon kom genom dörren och vände bort huvudet mot väggen.
”Dark vågar inte säga hur det ligger till, han är rädd för att du ska tolka fel” sa Mindori, Kairi tittade mot Mindoris som då gick ut från rummet. Kairi såg på dörren som om Mindori skulle komma in igen och förklara men hon kom aldrig, Kairi tog fram manuset till pjäsen och började kolla igenom det.
”Snart premiär” sa hon och log.
Mindori låste dörren efter sig och tog av sig kläderna o klev in i duschen. Hennes slarviga hår blev tungt och till en mörkare färg då vattnet träffade henne.
”Yay, Mindori blir ren” skrattade Mindori och började gnugga schampo i håret så att skummet bubblade fram. Mindori sköljde ur skummet och tog sedan balsam och gjorde samma sak där, sedan dystrade hon till lite och såg ner på hennes solbruna hy och såg på ärren som fanns på hennes mage och axlar, någon fanns på benet också, sedan såg hon i spegeln utanför dusch draperiet och såg den stora tatueringen på ryggen. Ett kors som gick från hennes nacke och till slutet av hennes rygg, två svarta vingar var av den ena var trasig och sedan åtta prickar runt korsets mitt.
”när kom allt det här hit?” frågade Mindori och skakade lite av rädsla. Hon tog på sig nya kläder och gick sedan ut från badrummet, Ed såg på henne och kunde inte se Mindoris ögon som var dolda av allt hår.
”Mindori? Mår du bra” Mindori svarade inte och Ed rycket bara på axlarna och gick in i duschen.
FF nästa dag, Måndag:
”Mindori?” fai knackade på dörren till Mindori och Kairis rum, Kairi hade redan åkt till jobbet och Mindori öppnade med sin pyjamas på sig.
”mhm” sa hon och gnuggade sig i ögonen och gäspade.
”Jag behöver träna idag om du kan hjälpa mig” sa Fai och log lite, Mindori tittade på honom och log.
”YAY, Mindori ska spela trummor!” skrek Mindori och stängde dörren för att byta om, Fai tittade på dörren som just smällt igen i hans ansikte.
”Vad ska du träna?” frågade Max som smugit upp bakom Fai, Fai skvatt till och snurrade runt och såg ner på Max.
”inget speciellt” sa Fai och skrattade nervöst.
”men Max vill veta” sa Max och såg på Fai med hundögon.
”nej, det vill Max inte veta” sa Fai och såg ner på Max naturligt, ledsna ögon.
”jo, Max vill veta” sa Max och gick närmare Fai så att Fai stod med ryggen mot Mindori och Kairis dörr.
”men fai vill inte berätta” sa fai och skrattade mer nervöst och blev helt röd, då flög dörren upp och Fai föll på Max som hamnade underst. Mindori hoppade över båda två och störtade ner i sin skoluniform mot frukostbordet, Max tittade på Fai som tittade på Max, de kysste varandra, igen!.
”AHH!” skrek fai och flög upp och var helt röd i ansiktet.
”FÖRLÅT!” skrek han sedan och sprang efter Mindori, Max låg kvar på golvet, han tittade upp i taket som en zombie, utan liv.
FF:
Mindori hade fixat ett musik rum åt Fai att träna i, så nu satt hon vid trummorna och väntade på sin bror som bytte om.
”Fai-chan?” frågade Mindori otåligt. Fai kom fram från sitt gömställe i sina träningskläder, svarta, pösiga byxor, svarta, lösa ärmar, bar överkropp och bara fötter.
”yay, Fai är klar” sa Mindori glatt, Fai var röd i ansiktet.
”Det var länge sedan jag såg ut såhär, så pinsamt” sa Fai och kliade sig i bakhuvudet.
”haha, nu kör vi” sa Mindori och satte på en skiva och började själv spela på trummorna, lågt och i rätt rytm.
”Nu” skrattade Mindori och Fai började dansa, Street Dance. Han gjorde ett par lätta i början innan han började med de riktigt svåra delarna och Mindori fortsatte att spela.
Ute i korridoren:
”Hör ni?”
”Någon spelar i musikrummet”
”ja, någon som är duktig”
”kom så kollar vi” tjejerna som pratat och hört gick mot musikrummet och försökte öppna dörren som var låst.
”typiskt” sa en av tjejerna.
”Vi kan väll se från utsidan”
”vi är på tredje våningen”
”okej, dum idé”
”de skulle träna tyckte jag de sa” sa Ed som gick med Max och Daisuke bredvid sig.
”i musiksalen?” frågade Daisuke.
”ja, Mindori skulle träna på trummor och Fai skulle träna” svarade Ed och suckade uttråkat.
”träna vad?” frågade Max.
”Vet inte” sa Ed och tryckte in nyckeln i låset till musikrummet, som om tjejerna runt omkring inte var där.
Fai fortsatte att dansa och gjorde en volt tillbaks och gick sedan ner på golvet och snurrade några varv. Mindori slutade spela och fai slutade då dansa.
”Varför slutade du?” frågade Fai, Mindori skrattade och pekade mot dörren, Ed tittade med stora ögon på Fai medan han höll i dörr handtaget, tjejerna skrek i förtjusning och rodnade allihopa, sedan var det Max och Daisuke.
”nej, vad pinsamt” sa Fai och rodnade. Då såg han hur Max tittade på honom, sedan föll han bakåt och svimmade, Daisuke hoppade åt sidan av ren reflex och tittade på Max.
”EH, MAX!?” skrek Fai och sprang fram och plockade upp den lilla killen i sina armar, Max tittade upp på Fai och sedan var han borta igen.
”Svimmade han?” frågade Mindori som kom från trummorna, Tjejerna skrek förnöjt fortfarande och bland dom stod Risa.
”tror det” sa Ed som nu slängt igen dörren och låste så att tjejerna inte kunde se vad som hände.
”vad tränade ni föresten?” frågade Daisuke.
”Mindori tränade att spela på trummorna och fai tränade sin dans” sa Mindori och skrattade glatt.
”hur gör vi med Max?” frågade Ed.
”Tar honom till skolsköterskan” sa Fai och lyfte upp Max.
Idrott:
Mindori tittade upp på taket där hon satt på bänken med Riku och Risa, idag skulle de ha simning och hon väntade mer eller mindre på läraren och killarna.
”Tyvärr är idrottsläraren sjuk idag så jag ska ha er idag” Mindori tittade med stora ögon mot röstens håll och såg Kairi, Mindori sken upp och då kom killarna också, förutom Ed som inte kunde vara med pga högerarmen och vänster benet.
”Visst är det kul att simma Mindori-san?” frågade Riku och log.
”Det är inte alls kul, man blir blöt då och håret blir förstört” sa Risa.
”Jag gillar att simma” sa Mindori och log.
”Hör upp, jag gör upp grupp indelningen” sa kairi och tog fram klasslistan.
”Okej, eh, vi kör Daisuke och Mindori, Max och Risa, Fai och Riku” Kairi fortsatte så genom hela klasslistan innan hon började tala om för dom vad de skulle göra.
” idag ska vi ha livräddningsövningar i grupperna på två och två som ni fått, det vi börjar med är att simma 8längder sedan samlas vi här igen, varsågoda att kliva i vattnet” sa Kairi och satte sig på en bänk bredvid Ed och Hiwatari.
”Ska vi gå ner Mindori?” frågade Daisuke, Mindori log bara och nickade, Daisuke började gå ner i vattnet och Mindori dök ner och steg till ytan bredvid Daisuke.
”Snyggt, men ni skulle kliva i” sa kairi buttert.
”Mindori var uttråkat” sa Mindori ledset.
”Det är ingen ursäkt” fräste Kairi, Mindori tittade på Kairi med förvånad blick, första gången som kairi fräst åt henne.
”Kairi, lugn” viskade Ed, men Kairi svarade inte.
Efter alla åtta längder gick alla upp till bänkarna och väntade på att Kairi skulle förklara vad de skulle göra. Sedan var det bara att hoppa i igen.
”Ed, kan du stå med livbojen där borta så att de som blir klara kan gå dit?” frågade kairi, Ed nickade bara och började gå till andra ändan av bassängen men då halkade han och föll ner i vattnet.
”EDWARD!” skrek Kairi, alla andra i klassen tittade åt det hållet som Ed fallit i vattnet.
”Vad ska vi göra?!” frågade Risa.
”Rädda honom!” utbrast Kairi och var på väg dit då Daisuke och Hiwatari dök i.
”Ed?” viskade Mindori och började gråta lite. Daisuke och Hiwatari fick upp Ed som var helt genom blöt och han tog ett snabbt andetag och djupt då han nådde ytan.
”Hur mår du?” frågade Daisuke och hjälpte Ed upp på en bänk.
”Bra, tack” sa Ed och vred ur vattnet från håret som hade åkt ur flätan.
”så bra” svarade kairi som kom dit.
”EDDIWARD!” utbrast Mindori och kramade om Ed.
”Mindori? Lugn” sa Ed och rodnade.
”Mindori var orolig” viskade Mindori och sedan släppte hon honom och skrattade.
”vi fortsätter, Ed och Hiwatari får gå och byta till andra kläder så att ni inte blir förkylda” sa kairi och lämnade klassen där och satte sig på en bänk längre bort.
FF:
Ed slängde sig i soffan så fort de kom hem från skolan, Kairi tog en dusch, Max var på Daisukes rum och målade, Daisuke målade också, Fai tittade på teven och Emiko visade Mindori vart symaskinen fanns.
”Vilken dag” sa Ed och lade händerna bakom huvudet.
”Håller med” sa Fai och skrattade nervöst.
”YAY!” Fai och Ed tittade mot hållet som ropet kommit från och såg hur Mindori kom inspringande i en röd klänning som var fylld av volanger och spetsiga tyger. Mindori höll lilla kaninisen i armarna och log stort.
”Titta vad Emiko-san gjort till Mindori!” utbrast Mindori glatt och snurrade runt, Ed rodnade lite och Fai log mot sin storasyster.
”Vad fin Mindori” sa fai, Mindori skrattade glatt och sprang bort mot Emiko igen som hade hämtat nya tyger så att Mindori kunde sy lite.
”Mindori är mycket gladare nu för tiden” sa Fai och tittade mot teven igen.
”Kairi sa det, hon har inte alltid varit som hon är nu, eller hur?” frågade Ed och lade sig ner på rygg i soffan igen.
”Nej, när hon var 14 år var hon som hon är nu i perioder, sedan blev hon, liksom, dyster och uppe i det blå, som om hon tänkte, och nu vet jag inte vad” sa Fai och suckade lite.
”hon är lite underlig” sa Ed och skrattade nervöst.
”ja, det är min syster” sa fai och log.
”Men jag kan inte fatta att du är yngre än henne”
”ibland kan jag inte förstå det häller”
”jag saknar min bror” sa Ed dystert.
”Jag visste inte att du hade en bror”
”jo, en lillebror som är ett år yngre än mig”
”jasså, ett år äldre än mig alltså”
”ja, Alphonse heter han” sa Ed och log lite.
”men om jag förstår allt rätt så förflyttas vi mellan olika världar, snart bör vi ju komma till din”
”jo, nej, nu går jag och lägger mig”
”okej, god natt”
”GOD NATT EDDIWARD!”
”Kalla mig inte det!”
|
|
|
|
