Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

AGWL 3 kp.6

”äntligen hemma” sa Max då han snubblade in genom Niwas ytterdörr och genom hallen, Fai kom bakom honom, mycket piggare än Max visade sig vara, Ed kom efter Fai och gäspade högt och sträckte på sig.
”Så tråkigt” sa Ed i en gäspning och sist kom Daisuke genom dörren, han såg helt normal ut där han kom in, Emiko hade stängt av och tagit bort fällorna så att gästerna skulle få det lätt att komma in.
”Välkomna hem” sa Emiko och ställde fram en vas med rosor på bordet i vardagsrummet.
”Dark har ett nytt jobb i kväll” sa Daiki när alla var inne i vardagsrummet, förutom Kairi och Mindori.
”Vad är det nu?” frågade Dark inifrån Daisuke och gäspade.
”Ni ska stjäla Jungfruns blodröda smaragd, ett halsband som är mycket hårt bevakat och kommer in på museet i kväll” sa Daiki och tog fram en bild på halsbandet, det var ett slags kors som var byggt av något som liknade blad och själkar från en blomma, i mitten av korset satt en blodröd sten som glittrade lite, runt om stenen fanns några små röda stenar.
”snyggt” sa Max där han satt och tittade på bilden med glittrande ögon.
”Vart har ni Mindori-chan och Kairi-san?” frågade Emiko som kom ut från köket, Max och Fai satt i ena soffan, Daisuke satt i den andra och Ed låg på golvet med händerna bakom huvudet.
”Mindori skulle visst vara med på en övernattning hemma hos Harada tvillingarna” sa Fai och suckade lite. Ytterdörren öppnades och in kom Kairi med en liten kasse med sig, hon ställde den på köksbordet innan hon gick upp på rummet.
”Eh, Kairi?” frågade Ed och tittade upp i trappen, Kairi stannade inte, hon fortsatte in på sitt rum.
”Vad var det med henne?” frågade Ed och tittade mot de andra, Emiko tog kassen och tog upp tre mjölkpaket och ställde in i kylskåpet.
”jag bad henne köpa mjölk även att hon inte orkade” sa Emiko.
”EWW, då förstår jag att Kairi är sur” sa Ed med en äcklad min mot Mjölken.
”Inte undra på att du är kort, du måste ju dricka mjölk för att bli stor” sa Emiko med en förvånad stämma, innan Ed han reagera tog Max och Fai tag i Eds båda armar då Ed fick utbrott.
”VEM KALLAR DU PLUTT?!” skrek Ed och sparkade omkring där han låg på golvet.

Kairi tittade upp på taket där hon låg i sängen i sitt och mindoris rum, hon visste att Mindori skulle sova borta, men det kändes inte säkert.
”Kairi? Skulle du kunna hjälpa mig att städa?” frågade Emiko utanför dörren, Kairi reste på sig och öppnade dörren.
”visst” sa hon och log, hon ville inte tänka på detta något mer, det var bara slöseri med tid.

”Detta är mitt rum, där vi ska sova” sa Risa och öppnade dörren, Mindori klev in i det stora rummet där det fanns fem madrasser på golvet.
”Woo” sa Mindori då hon satte sig på en madrass, det fanns redan täcke, kudde mm då de andra tjejerna kom in, det var Riku och tre tjejer till. Den ena av dom hade blont hår och blåa ögon, den andra hade brunt, långt hår med gröna ögon och den sista hade sitt hår flätat.
”detta är Kyo, Malic och Donna, några av de populäraste tjejerna på skolan” sa Risa och presenterade dom var och än.
”Hej, Mindori Shintenshi” sa Mindori och log och kramade om lilla kaninisen.
”Så söt du är!” utbrast den tjejen som hade flätor, Donna som hon hette.
”jag gillar din kanin” sa Kyo som hade blont hår.
”i alla fall, vilka ska med och titta på dark ikväll?” frågade Risa och stod nu på sin säng och predikade. Alla tjejer räckte upp handen utom Riku och Mindori, Risa såg på de båda och suckade.
”så klart att de ända som har pojkvänner stannar hemma” sa Risa och fnös, Mindori tittade mot Risa.
”Om jag får säga det så är Ed och jag inte ett par, vi är mycket goda vänner, visst, han är en pojke och min vän, men inte min pojkvän” sa Mindori, alla tittade på henne som förstelnade.
”okej, vart försvann den söta lilla Mindori?” frågade Malic och såg på de andra.
”Daisuke och jag är inte ihop” sa Riku förtvivlat och helt röd i ansiktet.
”visst inte” sa Risa med händerna mot midjan.
”men i vilket fall, vi ska ut och kolla Dark” sa Kyo och log brett.
”JA!! På med fin kläderna” sa Donna och drog fram en mycket vacker svart volang klänning utan axelband och en röd ros längst upp till höger.
”Woo, gud så snygg” sa Risa och Kyo i kör, Riku suckade och började gå mot sitt rum, Mindori tittade ut genom fönstret och sedan ner i golvet.
”Dark kommer få en tuff dag idag” sa hon, alla tjejerna tittade på henne, Mindori tittade mot dom innan hon gick ut från rummet och mot Rikus rum.
”Hej Mindori” sa Riku som drog fram ett par långbyxor och en långärmad, mörkblå tröja.
”hej, har du något jag kan låna?” frågade Mindori och hoppade upp och ned glatt.
”Visst, kom så ska vi se vad vi kan hitta” sa Riku glatt.
”Yay” sa Mindori och skuttade dit.

Dark tittade ner på sina kläder, en vanlig svart dräkt med något mörklila sträck någonstans på armar och ben.
”eh, ny?” frågade Dark och tittade mot Emiko och Kairi som stod och tjurade vid dörr öppningen.
”ja, visst är den fin? Kairi-san hjälpte till som modell, hon ska ha på sig en likadan” sa Emiko glatt och tittade mot Kairi, som stod och tänkte på drömmen hon haft, om det där med alla som dog, utom Mindori.
”jasså, duktigt Kairi” sa dark och flinade nöjt mot Kairi, Kairi tittade mot honom, hon såg inte lika sur ut, men det var bara för att hon var rädd att detta skulle hända Dark som det hände i drömmen.
”tack” sa Kairi helt borta, Dark och Emiko tittade på henne med förvånade miner.
”sa hon just tack?” frågade Dark och tittade mot Emiko medan han pekade mot Kairi.
”jag tror det” sa Emiko.
”lägg av” sa Kairi lite surt och tog sin dräkt, blev till Dark med de kläderna på sig och gick sedan ut från rummet.
”Vad har jag gjort nu?” frågade Dark och suckade, Emiko ryckte på axlarna innan hon gick ut från rummet.

Kairi stod ute på balkongen längst upp på Niwas hus, Dark stod bredvid henne, två Dark på samma ställe. Ed hade händerna bakom huvudet medan han tittade på Dark och Kairi, Kairi vågade inte flyga så Dark skulle bära henne som sist.
”Vad skulle vi göra nu igen?” frågade Ed surt.
”Hålla polisen borta från Kairi, så att det inte blir som sist” sa Dark och log djävulskt, Kairi lade händerna i kors och mumlade något.
”okej” sa Ed och började gå in i huset igen, Dark lyfte med kairi/Dark i sina armar, vilket såg mycket lustigt ut enligt Max för han skrattade smått där han satt inne i huset.

Klungor av tjejer stod utanför museet och väntade på Dark, där bland stod Risa, Malic, Kyo, Donna, Riku och Mindori. Risa vände sig om mot alla de fem och log.
”Vi kommer inte se något, någon som hänger med till en annan bra plats?” frågade Risa. Mindori nickade bara tillsammans med de andra, den ända som inte nickade var Riku, hon bara suckade och följde efter de andra.

”Dark har visat sig!” skrek poliserna och sprang in i parken, Kairi ökade farten, hon började bli van vid alla snår och stigar vid det här laget, den första hon sprang förbi var Max och Fai, Max skulle testa sin kraft för första gången och lyckades göra några fåtal ormar i olika storlekar med hjälpa av grenar som låg på marken. Han själv gömde sig då polisen tvärstannade och skrek, en del sprang så klart bara förbi ormarna, men de flesta stannade, Fai gömde sig i ett träd och lyckades dra in en polis så att han fastnade i trädets bark. Den sista på stigen var Ed, han hade på sig hel svarta kläder så att han inte skulle synas, så att ingen skulle kunna se att det var han, när Kairi sprang förbi honom slog han ihop händerna och en stor mur skapades framför honom och polisen sprang in i den, de hade inte sätt den komma. Kairi stannade och gick tillbaks till Ed och suckade ut.
”äntligen” sa hon och sträckta på sig.
”inte så svårt” sa Ed och ryckte på axlarna.
”Mig lurar du inte flicka lilla” Kairi och Ed snurrade runt och såg Krad, han höll ett hårt grepp om ett svärd och log djävulskt.
”du är Krad” sa Kairi.
”Vem?” frågade Ed och tittade på Krad med arga och förvånade ögon.
”jaha, han, okej, jag är med” sa Ed utan att någon svarade honom.
”haha, det verkar inte som om jag ska behöva slösa mer tid här” sa Krad och flög mot museet.
”vänta här nu, aa, vi måste varna Dark” sa Kairi och tittade ner på Ed.
”Vad då da, han klarar sig väl själv” sa Ed lite surt, Kairi slog honom på axeln innan hon började springa.

Dark såg hur poliserna lämnade museet för att jaga Kairi, så han sprang in och mot dörren han skulle mot. När han kom in fanns halsbandet inte där, antagligen hade de ställt det i ett annat rum.
”Skit” sa Dark innan han började springa mot nästa dörr. Efter ett tag hittade han rätt rum, men det stod två personer där inne, det var Mindori och Krad, Mindori framför Krad och hon hade Jungfruns blodröda smaragd på sig.
”Mindori? Krad, vad ska detta betyda?” utbrast Dark genom gnisslande tänder. Krad lade högra handen under Mindoris haka och lyfte på hennes huvud mot sitt ansikte, hon var helt borta, som om hon var hypnotiserad.
”så, så Dark, nu ska vi inte vara så otrevliga” sa Krad och lade sitt huvud på Mindori högra axel, hon gjorde fortfarande ingenting.
”Vad är det med henne?” frågade dark argt.
”åh, hon fanns redan i detta rum när jag kom hit och jag tog på henne halsbandet, så just nu lyssnar hon till mina kommandon, så, Mindori, kalla på Kairi” sa Krad, Mindori gick halvvägs fram till dark som bara stod där.
”fult trick att använda sig av just henne” sa Dark.
”det där halsbandet kan bara användas av en kvinna som har det rätta blodet, som visst denna lilla fröken hade, och med hjälp av henne kan jag få hit din söta flickvän och få henne att döda dig” sa Krad och log galet med uppspärrade, arga ögon mot Dark.
”Din djävul!” skrek Dark och sprang mot Mindori som lade händerna om halsbandet och mumlade några ord, Dark slängde sig om Mindori och försökte ta halsbandet men Mindori släppta det inte. Ett fönster krossades och inflygande kom Kairi som Dark, Ed hade hängt sig fast i Kairis ben så han låg nu på golvet.
”aj, Kairi, vad fan gör du?” utbrast Ed och såg sedan mot Mindori och Dark, Ed blev arg och förvånad, Dark låg över Mindori med händerna runt Mindoris hals.
”DARK!!” skrek Ed och sprang mot Dark. Dark hoppade upp från där han satt och hoppade sedan över Ed.
”Ed, få av halsbandet från Mindori, fort!!” skrek dark och sprang mot dörren och låste den, Kairi blev till Ed och transmuterade fram ett svärd frön högra armen och attackerade Dark, Krad hade givit sig av, han var säker på att Dark skulle bli dödad.
”Va? ” skrek Ed men förstod sedan då Mindori ställde sig upp med den tomma blicken.
”döda honom” sa hon i riktning mot Kairi.
”Vad säger du Mindori? Sluta, vakna!” skrek Ed och tog tag i Mindoris axlar och skakade henne.
”Halsbandet!” skrek Dark, Ed tittade ner på halsbandet som hängde runt Mindoris hals och han drog snabbt bort det med högra handen, Mindori började blöda i nacken efter att Ed dragit i halsbandet och sedan föll hon ihop, precis som kairi gjorde.
”Vi måste komma här ifrån!” skrek Ed och lade Mindori över ena axeln, Dark tog upp Kairi brudligt och hoppade ut genom fönstret och flög.
”DARK!” skrek Ed och hoppade ut genom fönstret och landade i en hög av sopor nedanför.
”gick det bra räkan?” ropade Dark retligt, Ed blängde upp på Dark som snabbt flög iväg.
”Han ska att få” mumlade Ed och såg ner på Mindori som låg vid sidan av honom, sedan såg han ner på halsbandet igen.
”WAA!!!” *om polisen ser mig med det här är jag körd!* tänkte Ed och bar upp Mindori och började springa med henne på ryggen.

När Ed kom in i Niwas hus lade han ner Mindori på en av sofforna, på den andra soffan låg kairi och de andra satt runt omkring. Ed satte sig ner på golvet och pustade ut, drog fram halsbandet och lade det på bordet.
”Åh, Edward-kun, så du hade föremålet” sa Emiko pafft, Dark fnös där han stod vid trappan upp, Max satt bredvid Kairi och fai satt bredvid Mindori.
”Vad var det som hände?” frågade Ed och såg mot Daiki.
”Krad lyckades få på halsbandet på Mindori-chan som visade sig ha likadant blod som detta halsband skapades av, på så vis kan den som ger halsbandet styra den som bär det och själva bäraren kan sedan kontrollera vilken tjej som helst” sa Daiki med With på vänstra axeln.
”så du säger att Mindori var hypnotiserad? Inte undra på att Kairi bara flög iväg, hon skulle inte gjort det annars” sa Ed och tittade fundersamt mot Dark.
”Så varför försökte du strypa Mindori?” frågade Ed surt.
”Jag försökte få av halsbandet men Mindori höll i det så hårt att jag inte lyckades” sa Dark lätt som en plätt.
”Jag har ringt till Harada tvillingarna och sagt att Mindori sover hemma i stället” sa Emiko.
”Jag förvrängde min röst så att det lät som en annan, jag uttalade mig som Fai och Mindoris mor” sa Emiko stolt.
”Bra gjort” sa Max imponerat.
”tackar” sa Emiko och log nöjt.
”Vi får bära upp de här två till deras rum” sa Daiki.
”De här två flickorna hamnar i mycket trubbel bara för att de ska vakta personerna med två själar, och det verkar som om Mindori tagit på sig ansvaret att vakta den onda av dem” sa Emiko och suckade.
”Inte dåligt gjort av de båda att stå ut med sådana krafter de har” sa Daiki och log.
”kya” sa With instämmande.
Kairi tittade upp i taket, allt var mörkt runt omkring henne och hon kände sig yr. Hon satte sig upp och såg ner i täcket, sedan hörde hon hur någon vred på sig från andra sidan rummet och tittade dit, Mindori låg med armarna utanför täcket och utsträckta medan hennes ena ben hängde över sängkanten. Kairi suckade och reste på sig och gick ner mot köket och tog ett glas vatten.
”sovit gott?” frågade Ed som stod i trappan, Kairi blev så förvånad att hon nästan flög upp i taket.
”Skräms inte så” sa hon lugnt.
”förlåt” sa Ed och kom in i köket, Kairi drack upp resten av vattnet och ställde sedan ner glaset i diskhon.
”så, vad har hänt?”
”minns du inte?” frågade Ed.
”nej, jag minns bara att jag stod med dig då Krad dök upp och försvann, sedan hörde jag Mindoris röst och sedan blev allt mörkt” sa Kairi och tittade på Ed.
”undrar om Mindori kommer ihåg något”
”men vad hände?” frågade Kairi igen.
”nej, inget märkvärdigt” sa Ed och började gå mot trappen igen.
”Ed” sa Kairi bedjande.
”nej, jag är trött, hör med Mindori eller någon annan, sov så gott” sa Ed och började gå upp för trappen.
”ED!” skrek kairi och sprang efter honom, han ökade takten och sprang in på sitt rum och låste, Kairi slog några gånger på dörren innan hon gav upp och gick mot sitt och Mindoris rum för att somna om.

”Okej, nu ska alla upp, det är lördag och dags för att träna till pjäsen!” ropade Kairi ut medan hon slog på alla dörrar i huset där någon möjligtvis kunde sova.
”sluta skrika” sa Fai och kom ut, halv sovande, Max kom ut precis efteråt och hängde sig på Fais axlar, han också halvsovande.
”vad händer?” frågade Max och såg trött mot Kairi.
”vänta, mår du bättre idag Kairi-san?” frågade Max och var nu klar vaken.
”Japp, så nu ska vi träna!” sa Kairi och gick ner för trapporna, Mindori satt och halvsov mot Eds axel med Ed sovandes, han hade sitt huvud på Mindoris och sedan var det ju Daisuke som satt på golvet med With på huvudet.
”Du vet att klockan bara är 6 på morgonen va?” sa Daisuke då Kairi kom in i vardagsrummet.
”ja, och det är väl bra att börja tidigt” sa Kairi och hämtade ett glas vatten och gick sedan till Ed och Mindori och hällde det över dom.
”JAG ÄR VAKEN!!” utbrast Ed och tittade med stora ögon på Kairi.
”Mindori är vaken” sa Mindori och gnuggade sig i ögonen.
”Bra, alla ut av oss är här, då börjar vi” sa Kairi.

”Jag är helt slut, tänk att Triton kunde vara en så jobbig karaktär” sa Ed och sträckte på sig.
”Sebastian är kul!” utbrast Mindori glatt och kramade lilla kaninisen.
”ett problem, ni två, ni måste träna den där kyssen!” sa Kairi och pekade mot Max och Fai, Fai var helt röd i ansiktet där han stod, Max var lika röd, då kom Daisuke ner dundrandes för trappan.
”Edward, Edward!” ropade han medan han kom ner farande, precis när han rundade hörnet in till vardagsrummet sprang han in i Fai så att Fai snubblade mot Max och deras läppar möttes, Max tittade stort på Fai som blev @_@ i ansiktet och föll baklänges och svimmade.
”ja, så kan man ju också träna kyssar” sa kairi och suckade, Ed och Mindori 0o0 såg lika dana ut i ansiktet när de fick se det som just hänt.
”oj, nej, förlåt, förlåt, men Ed, vi behöver dig med ss ner till källaren” sa Daisuke och tog Eds hand och sprang mot nästa trapp som gick till källaren.
”Waa, vänta, Daisuke!” utbrast Ed då dörren stängdes bakom dom, Max hade svimmat så nu stod Kairi och Mindori själva i vardagsrummet med två utslagna killar.
”jaha, och nu?” frågade Kairi och såg ner på Mindori som ryckte på axlarna. En knack kom på dörren och Mindori och Kairi tittade på varandra.
”jag öppnar!” ropade Kairi och sprang mot ytterdörren, när hon öppnade såg hon en rätt så lång man stå där med mörkt hår och mörka ögon, han såg mycket vänlig ut men han dolde något också.
”oj, jag visste inte…är detta Niwa?” frågade mannen och tittade ner på Kairi.
”ja” sa Kairi.
”eh, okej, ehm, mitt namn är Kosuke, jag är Daisuke Niwas far” sa han och log nervöst, Kairi tittade stort på honom, kunde han mena allvar?
”men oj, kom in, eh, EMIKO!!” ropade Kairi ut och sprang in i vardagsrummet, Emiko gick ut mot hallen och blev ståendes.
”KOSUKE!!” utbrast hon och sprang fram till mannen och kramade om honom, Mindori och Kairi tittade ut i hallen genom dörröppningen från vardagsrummet med liknande miner 0.0

Ed såg på alla böcker och föremål som fanns i källaren, Daisuke stod bredvid honom och Daiki framför honom.
”okej, vad skulle jag göra här nere?” frågade Ed och suckade uttråkat.
”Tyda detta, morfar tror att du är en alkemist, så han skulle vilja ha lite hjälp med ett av våra föremål” sa Daisuke och log lite.
”jasså, hur kom du på det?” frågade Ed och tittade förvånat mot mannen.
”ditt sätt att använda magi, det kallas alkemi på ett sätt” sa Daiki som höll i ett föremål som liknade ett spjut.
”jasså”
”och sedan har vi ju märkt ditt ben och din arm” sa Daiki och lade ner spjutet på marken.
”vad?” frågade Daisuke.
”kan du visa oss?” frågade Daiki, Ed drog bort lotsats huden och visade sin högra arm.
”Coolt” sa Daisuke och tittade närmare.
”jag förlorade den när jag skulle rädda min bror” sa Ed och tittade ner i marken.
”tråkigt att höra, alltså, din bror lever va? Jag visste inte ens att du hade någon” sa Daisuke.
”han lever, men inte som en vanlig människa, han är som en tidsinställd bomb” sa Ed.
”eh”
”nu släpper vi det här killar, Edward, skulle du kunna tyda skriften på spjutet, det är gjort med hjälp av alkemi” sa Daiki, Ed satte sig ner på huk och såg på spjutet, nu var det bara att börja tyda.

Kairi och Mindori tittade bara på Kosuke där han satt i den andra soffan, Max och Fai hade de lyckats bära upp till rummet så där sov dom nu djupt.
”så, jag ser vart Daisuke fått sin blyghet ifrån” sa kairi och tänkte lite, Daisuke var ju faktiskt ett litet nervvrak.
”va, e, ja, haha” skrattade Kosuke nervöst och kliade sig i bakhuvudet.
”oj, just det, jag har inte fått era namn” sa kosuke.
”mitt namn är Kairi, Kairi Seizu” sa Kairi och log lite, hon gillade att få träffa Emikos man, det var något helt annorlunda än vad hon tänkt sig från början.
”Mitt namn är Mindori Shintenshi!” utbrast Mindori och skrattade medan hon kramade lilla kaninisen.
”ni är inte från denna dimension” sa Kosuke, Kairi och Mindori tittade på honom.
”Hur?” frågade de i kör.
”det märks på erat sätt och på erat utseende” sa Kosuke.
”Det där fick det att låta otrevligt” sa Kairi buttert.
”jag menar på ett bra sätt, tro mig” sa kosuke och vevade med händerna framför sig förtvivlat.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
Edward-chan
20 apr 07 - 00:45
(Har blivit läst 168 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord