Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

AGWL 3 Kp.5

Ursäkta att det tog tid -.-' men nu har jag lakt in ett till kapitel och nu när jag ändå är igång så skulle jag och min kompis vilja veta vilken kraft som är fränast eller som ni gillar bäst...

Dark gick ner efter Kairi, för han förstod egentligen inte vad som var problemet.
”Vad är det med dig, Kairi? Du har förändrats.” Sa Dark då han hittade henne sittandes vid soffan.
”Inget.” Svarade hon surt. ”Låt mig vara.” Sa hon sedan.
”Men jag kan ju inte veta vad jag ska göra för att sona mitt brott, om jag inte vet vad jag gjort.” Sa han och satte sig bredvid henne.
Kairi total ignorerade honom och satte armarna i kors.
”Jag är inte den enda som har förändrats.” Sa hon surt och tittade ner på golvet. *Vad menade hon med det?* Tänkte Dark och tittade frågande på Kairi.
”Hon menade nog när du flörtade med Risa.” Sa Daisuke inifrån hans huvud.
”Tyst med dig!” Sa Dark tyst, men surt.
”Du vet, jag blev riktigt orolig då de hittade dig liggandes på golvet. Precis som Mindori hade du blod som rann från dina mungipor, men eftersom att läkarna inte hittade något fel på dig eller Mindori, fick vi ta er med hem.” Sa Dark och tittade på Kairi.
Kairi tittade upp på Dark, med en ganska förvånad blick.
”Så, vad sägs om en försoningskyss?” Sa Dark och log lite.
”Om du ger mig en femma för det.” Sa Kairi och tittade surt på Dark igen.
”En femma? För att kyssa min flickvän? Skämtar du?” Sa Dark förvånande.
”Nu blev det dyrare, grabben. 40 spänn eller inget.” Sa Kairi surt.
”Du är verkligen sur.” Sa Dark och gick därifrån.
*Tror han verkligen att jag kan förlåta honom så lätt efter att han flörtat med en liten flicka? Knappast. Hur kunde han göra så? Han vet ju min hemlighet! Han vet varför jag har problem med närgång till killar! Hur kunde han?* Tänkte Kairi och tittade ner på golvet igen.

”Har hon vaknat än?” Frågade Dark när han kommit upp till de andra igen. Han fann Ed sittandes på en stol vid Mindoris säng.
”Nej.” Svarade Fai tyst.
”Hon vaknar nog snart.” Sa Max tröstande och klappade Fai lite på axeln, som fick Fai att rodna.
”Jag kan bevaka Mindori, så hämtar jag er ifall hon vaknar. Ni andra kan ju gå och lägga er.” Sa Ed och tittade på Max och Fai, och sedan på Dark.
”Okej, men bara om du hämtar mig direkt när hon vaknar!” Sa Fai lite oroande. Ed nickade. Max och Fai lämnade rummet.
”Då ska jag väl ta och lämna er turturduvor i fred då.” Sa Dark och log lite djävulskt innan han tillsist lämnade rummet. Ed orkade inte göra någon motsägelse, inte nu när Mindori mådde som hon mådde. Han satt kvar och väntade på att hon skulle vakna.

”Kairi, har du sett With?” Frågade Emiko när hon hittade Kairi vid soffan.
”Nej, tyvärr.” Svarade Kairi.
”Ska du hjälpa oss idag då?” Frågade Emiko sedan.
”Nej, jag tror inte det. Det känns inte som jag är i form för det just nu.” Svarade Kairi och log lite vagt.
”Du ska inte ta det så allvarligt att Dark har flörtat med en annan. Det är så han klarar sig ur en situation ifall han råkar träffa någon tjej, så att de inte avslöjar honom. Jo, säg till om du ser With.” Sa Emiko och sedan gick hon till Dark. Kairi satt kvar och funderade på ifall hon skulle kunna förlåta Dark för att han hade flörtat med en annan eller inte.

”EDDIWARD!!” Skrek Mindori glatt.
Ed, som precis hade somnat, vaknade till och ramlade på golvet.
”Mindori, du är vaken! Vänta lite, jag lovade att hämta din bror när du hade vaknat.” Sa Ed, och sedan gick han iväg.
Mindori satte sig upp i sängen och började nynna på ”Imse vimse spindel”.
Ed skulle precis öppna dörren till Max och Fais rum, då han hörde röster där inifrån. Han tryckte sitt öra mot dörren och började lyssna.
”Gick det bra?” Hörde han Fai fråga.
”Nej, jag tror jag har lite ont i rumpan faktiskt.” Hörde han Max svara.
Ed började backa. *Vad har de gjort?* Tänkte han och tittade lite chockat på dörren in till Max och Fais rum. *Eller, det vill jag nog inte veta.* Tänkte han sedan. Han tvekade lite innan han till sist knackade på.

(Inne i Max och Fais rum, precis innan Ed kom)
Fai låg i sängen och tittade i taket när Max kom och lade sig på andra sidan av sängen.
”Vad tror du hände i spökhuset egentligen?” Frågade Max och tittade på Fai. Fai suckade, men svarade inte. ”Jag antar att du inte vet det heller.” Sa Max sedan. Plötsligt kände han något som kittlades vid hans fötter. Max började skratta, som gjorde att han tillsist ramlade ur sängen och landade på rumpan.
”Vad hände?” Frågade Fai lite oroligt.
”Jag vet inte. Det var någon som kittlade mina fötter.” Sa Max och satt kvar på golvet.
”Gick det bra?” Frågade Fai sedan.
”Nej, jag tror jag har lite ont i rumpan faktiskt.” Svarade Max och ställde sig upp. Plötsligt såg Max och Fai något som rörde sig i Max täcke. Fai ställde sig snabbt upp ur sängen.
”Vad är det där?!” Frågade han sedan.
”Jag vet inte, men det är läskigt!” Sa Max och sprang till Fai och gömde sig bakom honom och höll om honom.
Plötsligt knackade det på dörren. Fai och Max tittade snabbt dit.
”Kom in.” Sa Fai, och in kom Ed.
”Ehh, jag kanske ska gå…” Sa Ed och tittade lite tveksamt på Max och Fai. Det han kunde se var att Max höll om Fai bakifrån, och det tyckte han såg lite misstänksamt ut.
”Nej, det behövs inte, vi skulle bara se vad som kittlade Max.” Sa Fai.
Ed spärrade upp ögonen, det ville han inte se!
”Jag ska nog gå.” Sa Ed och började backa. Plötsligt fick han se att något rörde sig i Max och Fais säng. Max och Fai såg det också.
”AHH!” Skrek alla som var i det rummet. Max och Fai sprang bort till Ed.
Kairi sprang upp då hon hörde skriken.
”Vad har hänt?” Frågade hon sedan när hon hittade killarna.
”Något rör sig i sängen!” Sa Max och darrade.
Kairi suckade och gick in i rummet.
”Var försiktig!” Sa Ed sedan.
Kairi gick fram till sängen och sedan så tog hon bort täcket, och där låg With.
”Just snyggt killar! Ni är rädda för ett sådant här sött litet djur, ja, det är ju bra.” Sa Kairi och suckade. Hon tog tag i With och sedan gick hon ner igen. Killarna pustade ut.
”Mindori är vaken.” Sa Ed sedan.
”Är hon?” Sa Fai, och sedan gick han till Mindori, med Max och Ed bakom sig.
När de kom in till rummet fann de henne sittandes på sängkanten och sjöng på ”lilla snigeln”.
”Hej Fai-chan!” Sa hon sedan då hon såg att Fai kom in till rummet. Fai pustade ut.
”Hej, Mindori. Hur mår du?” Frågade han sedan och log.
”Bra.” Svarade Mindori glatt och log.
Max och Ed hade nu gått in i rummet och stod lite grann bakom Fai.
”Vad hände inne i spökhuset?” Frågade Max lite oroande.
”Jag vet inte.” Svarade Mindori glatt. ”Eddiward, skulle inte jag få sockervadd?” Frågade Mindori sedan och tittade surt mot Ed.
”Ja, just det.” Sa Ed och kliade sig lite i bakhuvudet. Hon började sedan le.
”Det gör inget, Eddiward.” Sa hon sedan.
”Kalla mig inte det.” Sa Ed surt.

Kairi gick ner till Emiko och Dark och lämnade With till dem.
”Jag hittade honom i Max och Fais säng.” Sa Kairi när hon hade gett dem With.
”Tack så jätte mycket Kairi. Nu kan du ge dig ut, Dark.” Sa Emiko och log.
Kairi fortsatte att ignorera Dark och gick sedan upp igen. Hon gick sedan in till hennes och Mindoris rum.
”Ni kanske borde gå och lägga er, det är ju skola imorgon, och jag tror nog att ni alla behöver vila.” Sa hon när hon märkte att killarna var där.
”Ja, du har nog rätt.” Sa Fai och sedan tog han Max i hand och gick därifrån.
”God natt!” Sa Max medan han gick ut ur rummet.
Ed suckade.
”God natt, Mindori.” Sa Ed, och sedan gick han ut ur rummet.
Kairi lade sig ner i sängen.
”Jag är glad att du mår bra.” Sa Kairi och log, och sedan blundade hon. Mindori log och lade sig ner igen.
”God natt, Kairi.” Sa Mindori och vände sig om.
”God natt.” Sa Kairi och blundade.

*Kairi stod utanför ett stort och gammalt hus. Hon hörde en massa skrik inifrån huset och bestämde sig för att gå in. Hon öppnade dörren in till det gamla huset och klev in. Det första hon såg var Fai som låg på golvet, med en massa blod omkring sig.
”Fai?” Frågade hon chockat och försökte springa fram till honom, men ett skrik distraherade henne. Hon började gå mot skriket, som kom uppifrån trappan i den stora hallen. Trappan knarrade högt när hon gick på den. Hon hittade Max spetsad i en stol som fanns längst bort i hallen på övervåningen.
”MAX!” Skrek Kairi och sprang fram till Max, men han var redan död. Blod från hans kropp rann ner på hennes kläder. Hon hörde ytterliggare ett skrik, ett skrik från rummet bakom Max. Hon ställde sig upp, och öppnade sedan dörren. Det första hon såg var Eds automail arm ligga vid dörren. Det fanns blod på den.
*Ed… * Tänkte hon och sprang in till rummet. Hon sprang förbi automailen och öppnade dörren som ledde till ett annat rum. Hans automail ben låg sönderslagen på golvet, och ännu mer blod fanns där. Hon struntade i det och sprang till dörren inne i rummet som ledde till ytterliggare ett rum. Hon öppnade långsamt dörren. Hon spärrade ögonen då hon såg att Ed hängde i en kedja, och blod droppade ner från hela hans kropp.
”ED!!” Skrek Kairi och sprang fram till honom, och tog ner honom. Hon visste redan att han var död.
”Ed… du var min allra bästa vän…” Sa Kairi och kramade om honom. Hon ställde sig sedan upp igen, hennes ögon var fyllda med sorg, ilska och tvivel. Hon hörde ännu ett till skrik, och skyndade sig till dörren som ledde till ett annat rum. Hon öppnade snabbt dörren, och det hon fick se gjorde så att hon satte sig ner på golvet, helt darrande. Hon släppte aldrig blicken från det hon fick se.
”Dark.” Viskade hon tyst och kristallklara tårar rann ner från hennes kinder.
Krokar höll fast Darks vingar, så att det såg ut som om de var utbredda. Blod sipprade ut från såren i hans vingar. Dark själv, var fastspikad i en stor bräda, som var lika lång som hans kropp.
”K… a… i… ri.” Sa Dark ansträngt.
”Snälla, säg inget! Jag vill inte att du ska dö! Jag älskar dig!” Sa Kairi och försökte springa fram till honom, men hennes ben bar henne inte, så hon ramlade. Tårar av blod rann ner för Darks kinder, och han slöt sina ögon.
”DARK!” Skrek hon och hon bara grät. Hon ställde sig till sist upp och gick fram till honom och kysste honom på munnen.
”Förlåt mig.” Viskade hon sedan.
Hon hörde sedan steg från dörren bakom Dark, och hon gick in. Rummet var mörkt och kallt, och hennes fötter frös till is, så att hon inte kunde röra dem längre. Hon föll ner på marken. Hon hörde steg borta i mörkret, och en skugga kom snart fram. Blod droppade från den okände personens knivfingrar. Kairi såg knappt ansiktet, bara munnen, resten var svart.
”Var det du som dödade dem?” Frågade Kairi.
Hon såg att mördaren log ett djävulskt leende. Kairi såg nu mördarens lysande, röda ögon i mörkret. Mördaren gick ett steg i taget närmre henne. Plötsligt kom Mindori fram ut ur mörkret.
”Kairi, hjälp mig!” Skrek hon innan hon försvann igen. Kairi spärrade upp ögonen, men hann inte reagera förrän hon fick en hand full med fingrar som knivar igenom magen…

”DARK!” Skrek Kairi och satte sig upp i sängen och andades kraftigt. Hon var alldeles kallsvettig och darrade. Hon tittade emot Mindori och märkte att hon sov fortfarande. Kairi ställde sig upp och gick ner till köket för att ta kallt vatten att dricka. Hon var fortfarande alldeles darrig, men hoppades att ett glas vatten skulle hjälpa. Hon kunde inte få bort bilderna av alla offren från sin dröm, och speciellt inte bilderna på Dark. Hon vågade inte gå och lägga sig igen. Tänk ifall hon skulle drömma ytterliggare en sån hemsk dröm, det ville hon absolut inte! Hon tittade på klockan som fanns inne i köket. Den var 3 på natten. Hon drack fort upp vattnet som fanns i glaset, och diskade glaset innan hon gick upp och lade sig igen.

Daisuke, Ed, Max, Fai och Mindori satt och åt frukost tillsammans inne i köket. Emiko hade gjort i ordning massor av pannkakor, så att alla skulle få. Kairi hade gått till skolan för ett bra tag sedan, hon ville undvika dem så länge som möjligt, för de skulle bara påminna henne om hennes dröm.
”Mår du bra, Mindori?” Frågade Fai och tittade oroligt på henne. Hon nickade och log.
”Ska vi kanske gå till skolan?” Frågade Daisuke sedan. De alla nickade.

FF:
”Idag hade jag tänkt att ni ska få manuset till pjäsen, så ska vi öva lite grann också. Pjäsen kommer att vara innan jullovet.” Sa Kairi och delade sedan ut manuset till alla i klassen.
”Ni som inte fick några roller kan hjälpa till med att göra i ordning kläder till pjäsen och fixa peruker och sådant. Ni kommer även få hjälpa till med sminkningen till föreställningen.” Sa hon sedan.
Alla tjejer som inte blev med i pjäsen såg helt överlyckliga ut.
Kairi var väldigt trött, eftersom att hon inte sovit en blund sen den där drömmen, så hon kände sig ganska sur.
”Det mesta ska se så äkta ut som möjligt, så därför vill jag att Ariel och Eric ska kyssa varandra på riktigt, så att det blir en äkta kyss i alla fall.” Sa hon.
Fai och Max började rodna.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
Edward-chan
20 apr 07 - 00:43
(Har blivit läst 163 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord