Barn av vinterland |
Du vilsa barn av vinterland
så sökande,så trägen
snubblande,grubblande på livets rand
så svårt att hitta vägen
Du frusna själ av vinterland
som ingenting är givet
vem tinar dina frusna band?
vem leder dej i livet?
Du svikna sparv av vinterland
fladdrande i vinden
stapplande med knuten hand
och silverdagg på kinden
Du bygger dina slott av sand
och fyller dem med drömmar
du arma barn av vinterland
med alltför lösa tömmar
|
|
|
|
