Vägval |
Barnet som ingen kunde förstå.
Vem hade önskat henne hit?
Kanske var hon älskad ändå?
Men hon kunde inte känna tillit.
Modern sjuk och fadern var ej.
Flickan kunde inte känna sig
Trygg, arg och ledsen, o nej.
Inte känna sig glad och livlig.
Tänka på vad hon sa och gjorde.
Svårt för den flicka, som hon var.
Hon fick inte vara den hon borde.
Hon var mycket känslig och bar.
Kaoset i hennes inre var låst.
Ingen famn att luta sig intill.
Allt sådant var som bortblåst..
Vad fanns det då att lita sig till?
Vilsenheten gjorde henne bäst.
Bättre och bättre blev hon på allt.
Duktigheten blev hennes gäst.
Inombords var allt tomt och kallt.
Hur fyller man ett sådant bröst,
Som var ett enda stort svart hål?
Mest av allt hon ville ha tröst
Och kärlek, inte en stor vass nål.
Hur blir livet med denna barndom?
Med bröstets inre så tomt och hårt.
Överlever man utan kärleken, som
Är källan till livet? Det är svårt!!
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | roje - 23 nov 05 - 07:24- Betyg:  | | det är fint dikt ..kram | | A-mazed - 22 nov 05 - 21:48- Betyg: | välldigt fin asså!
klar femma
kram tabiita | | dark_noice - 22 nov 05 - 18:32- Betyg: | | Otroligt vacker. Går inte att beskriva kännslor från denna dikten ! |
|
|
|
