stark men inte modigast |
Gråtande änglar i himlen sitter,
Men modet att hålla tilbaka bara en av dem besitter,
I himlen blev hon mobbad
och knuffades ner på jorden,
Nu går hon där nere,
Kan inte riktigt hitta de rätta orden
Ensam stänger hon in sig i sin egen sorg,
Börjar med att bygga de ensamas borg,
Men sogen vägrar att hitta ut,
Långsamt börjar hon planera sitt eget slut,
Men plötsligt en dag hör hon en vänlig röst,
Hon vänder sig ditåt och söker tröst.
Nu har hon hittat en riktig vän,
och kommer nu aldrig vara ensam igen.
|
|
|
|
