Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Dikter om sorg

Vad är känslor

Vad är ens känslor? Lycka? Ilska? Glädje? Kärlek? Sorg?

Allt är bara samma sak i slutändan de är bara känslor, eller hur?
Jag kan känna glädje kortvarigt, lycka känns mest bara fejk,
ilska känner jag dagligen både emot mig själv och andra. Kärlek kommer och går men man börjar ju fundera vart man passar in.
Men sorgen känner jag inte av.
Inte kunnat på flera år!
Är det fel på mig eller är det normalt?

Ju mer jag försöker komma fram till ett svar, ju längre bort kommer jag ifrån ett.
Vi alla upplever känslor på olika sätt, vi alla tolkar känslor på olika sätt.
Men sorgen som är en sån stark känsla som kan få folk att falla till botten.
Drabbar inte mig, för jag kan inte känna den.

Så är det fel på mig eller är det normalt?
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 4)
Diva_94 - 30 jan 22 - 11:29- Betyg:
om det är så att dikten är skriven "från hjärtat" kan jag bara säga att jag kan relatera. jag stängde också av på något mystiskt vis för några år sen. jag kunde känna ilska, herregud med ilska där var i mig haha... nästan lite ironiskt. men ingenting annat. ingen glädje, sorg, INGENTING!!!

men kan säga att nu, några år senare, efter terapi och en andra jävla massa samtal inte på psyke och med vissa få nära vänner har jag plötsligt börjat känna igen, sakta men successivt.
vet dock inte om det är något jag tycker särskilt mycket om...
det har dragit upp mina gamla självskadebeteenden istället för jag klarar inte av alla jävla känslor som håller på och gör mig galen, istället för att bara slippa känna.
jag vet fan inte vad som är att föredra.
för när man är sådär shut-down, känner man (jag iaf) inte ens någon kärlek eller glädje heller.
jag kunde se på min brors (min bror som jag värderar högre i livet än någonting annat för han är fan den enda jag har) förstfödda och känna.... ingenting....
hundarna älskade jag. det visste jag om. men jag kunde inte KÄNNA det.
man var helt jävla numb!
förutom då ilskan.
ilska var där....

Skriven av
wolfchant
27 jan 22 - 00:28
(Har blivit läst 356 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord