Någon som får främlingar att le |
Ångesten letar sig in till mina trygga ställen
I soffan med min bsäta vän
Lägger ångesten sig som ett tyngdtäcke över mig
Min hand flätas samman med min bästaväns
Men ångesten kväver mig ändå
Det är inte roligt att
Vara i min kropp just nu
Att höra mina tankar
Ni skulle bara veta
Vilket hat mot mig själv
Som vuxit fram under åren
Ångesten
Har blivit så stark
Jag
Hatar mig själv
Så mycket
Jag äcklas av mig
Jag är bara till besvär
Konstig
För mycket
För lite
Låt ångesten ta mig
Svälja mig
Jag hatar mig själv ändå
Varför hatar jag mig så mycket
Jag försöker ju vara
Den där varma famnen
Den där främligen som
Visar vardagsvänlighet
Vardagskärlek
Jag försöker
Få folk att känna sig älskade
Varma
Trygga
Jag vill vara god
Men jag hatar mig själv
Ändå
Och jag förstår inte varför
Jag vet att jag är full av brister
Men jag färsöker ju
Älska min nästa
Som mig själv
Att ha tålamod med folk
Vara
Det stödet som den personen behöver
Där och då
Vara någon som försöker
Sprida så mycket glädje
Och kärlek och ljus
Men jag kan inte
Ge mig själv
Någonting
|
| Kommentarer | | DarkSoul - 10 nov 20 - 10:59 | | <3 |
|
|
|
