Jag känner tiden |
Jag håller en liten sten i handen.
Den är brun med svartblåa strimmor.
Om jag tittar noga ser jag alla de andra färgerna i den också.
Och jag ser något som glittrar i stenen, som snöflingor eller guld.
Ytan känns mjuk.
Jag anar alla årtusenden stenen vilat under havets hävningar.
Jag känner tiden.
|
|
|
|