Är maskrosbarn alltid lyckligare på andra sidan? |
Ett tillbakadraget skratt
blickar som möts
nerver
dem där förbannade
kittlande, nervösa, nerverna
Slår
Pulserar
Vibrerar
Bränner
och jag
Inser att vi är magneter
i en värld full av lögner
och svek
Dras vi mot varandra som
dragningskrafterna i motpoler
med rena känslor
och förståndet att uttrycka dem
för att välja oss
genom att välja sig själv först
Och vad mig anbelangar
skulle det kunna tolkas
som det mest ärliga
och tillitsfulla
jag någonsin skådat
Schas Ove, schas!
|
|
|
|
