Famn i en hamn |
Skakar av mig lakansdoft
och alla fina stenar
Kladdar ner varje solskensdag
med ett annat, mindre välkommet jag
Imorgon är det nya tag, som det är varje dag
och jag minns inte hur gott ett välbehag smakar
mellan tungan och gommen
Förutom svalorna är det bara jag som flyger,
bara högt inte långt
bara tills mina spräckta fingertoppar snuddar
molnens knoppar
och tar mig ner igen
varje dag, varje jag blir ett bleknat negativ som tåls att bita lite i
jag är stenhård inuti
Kastar mina armar ut i ovisshet(därute är varmt av åskans andetag)
för att finna det som gör att änglarna vill bära mitt namn
Men allt jag fann: en famn i en hamn
|
|
|
|