Jag har rullat iväg för många bollar |
Kan man tro på ord
som redan blivit sagda
och därefter svikna?
Kan man tro på känslor
som redan blivit kända
och som därefter försvunnit?
Om allt börjar om igen
kan man tro på det då?
Även om det inte var sant
förra gången?
Jag har rullat iväg
för många bollar
och alltid stått fri
Jag kan inte göra det längre,
jag behöver få styra
det som är mitt,
vara delaktig
i det som är vårt
Jag ska ge dig din tid,
respektera dig
och dina önskemål
i fem veckor framåt
men därefter
behöver du respektera mina
Kan du inte göra det
så kan du inte göra oss
Och när jag skriver det
får jag en klump i magen,
för så lite
litar jag på dig
och att du skulle göra det
för mig,
för oss
Men om det är så
då räcker det,
då får det räcka
med vad jag gör för dig,
med vad du kastar bort
och inte ser,
då får det räcka
med ett sårbart jag
som står och väntar
med öppna armar,
som blir sviken,
lämnad,
igen och igen,
det finns bara så mycket
en människa kan ta
Kanske
känner jag aldrig för någon annan
som för dig,
antagligen inte,
men kanske
är det inte vad som spelar roll,
störst roll,
kanske är det inte
vad som är viktigast
För viktigast
måste vara
hur jag mår,
viktigast
måste vara
tillit,
tilltro,
trygghet
och kärlek
som inte försvinner
på ett ögonblick
Viktigast
måste vara
att jag mår bra,
får vara mig själv
utan att vara rädd
eller att bli sedd
som något annat
eller lämnad
på ett ögonblick
...
Marcus
|
|
|
|
