Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Dikter om sorg

Allt jag ville ha var din kärlek.

Det blir allt mörkare och man kan känna den kalla vinterkvällen komma allt närmare. Mitt ute i mörkret bredvid en svag lampa står dem. jag ser dem någorlunda bra, men hör dem perfekt. Några skratt utbytes och efter en liten stund ser jag hur dem går allt närmare mot varandra och deras kroppar är centimeter från att nudda varandra. ”Grattis på födelsedagen” säger Mannen innan han tar det sista steget och kysser henne.

Allt står stilla. Där står jag i mörket och ser dem kyssas och jag vet att jag måste gå, men jag kan inte. Min kropp står helt fryst och det enda jag kan se är hur de kysser varandra. Detta korta ögonblick på endast några få sekunder känns som timmar och där står jag. Jag har fortfarande inte kunnat röra på mig.

Jag känner mig helt tom. Ingenting existerar längre förutom den där kyssen. Den person som jag har tyckt om extra mycket i snart två år står där ute i mörket den kalla januarikvällen och kysser en av mina närmare vänner. Det skulle ha varit jag. Jag lyckas tillslut få tillbaka kontrollen över mina ben och tar de tyngsta stegen bort ifrån dem. Vart någonstans spelar inte längre någon roll.

Denna toma känsla är fruktansvärd. Det enda jag har velat är att vara vid henne och ta hand om henne. Att hon ska förstå att jag verkligen bryr mig om henne och få de känslorna tillbaka av henne…

Jag måste ha gått i flera kilometer, men det enda jag har tänkt på är den där kyssen. Jag känner hur någonting äter mig inifrån. Jag ser mig runt för att observera miljön i förhoppan om att jag känner igen mig och det gör jag. Jag är vid högklint.

Jag går sakta mot kanten av stupet. Steg efter steg. Jag ser henne kyssa han och ser hur lycklig hon är. Utan att tveka gick jag ett steg för mycket och faller ner mot botten av stupet.

Sekunden innan jag slår i marken vaknar jag. Jag är genomblöt och fryser. Jag känner mig tom. Jag kollar mig runt och ser att jag är i mitt rum. I min säng. Kan verkligen allt det bara ha varit en dröm? Det enda logiska är att jag har drömt allting. En mardröm.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
WillovMarvel
18 nov 17 - 20:38
(Har blivit läst 518 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord