Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

mr sunshine [prolog]

jag hade inte någon riktig plan med den här storyn (och det är oftast då det blir dåligt innehåll efter ett tag, eller bara tråkigt att läsa för läsarna) utan tänkte mest bara skriva på för att det är kul(och för att det är mysigt att få skapa ett annat universum med dess karaktärer). hade därför väntat mig att det skulle bli ännu en oavslutad story, för att det också brukar vara en trend när man är planlös ;) men när det lyckades bli ett slut så tänkte jag att jag kanske kan lägga upp den ändå? jag är fortfarande osäker på den punkten, för även om jag gillar karaktärerna och deras lilla slice of life-story så vet jag inte om den är tillräckligt spännande för andra..?(kanske blir för långtråkig och spretig? jag vet inte.) men gör ett försök; är ni några som läser blir jag såklart jätteglad (och uppskattar om ni kommenterar vad ni tycker), och är det inga som fastnar för den så får det också vara okej ;) (*peppar mig själv att lägga upp haha*)



[17:34 nytt meddelande- William] har du tid att ses för en öl eller tio?
När man satt och försökte plugga matte en fredagskväll krävdes det inte mycket övertalning för att direkt överge den sysslan. Kompletteringen skulle inte in förrän om några veckor ändå så. Han hade åtminstone försökt vara duktig..
[17:35 sänt meddelande] tar väldigt gärna en öl, fast det där med tio kräver ju en motfråga: vad har hänt? Åkte ni på storstryk eller? ;)
[17:35 nytt meddelande- William] stryk på hemmaplan ja.

Tristan rynkade lätt pannan. Om han mindes rätt, vilket han var ganska säker på att han gjorde, så var det bortamatch William haft med fotbollslaget tidigare under dagen.
[17:36 sänt meddelande] när vill du ses?
[17.37 nytt meddelande- William] är redan på stan. kom till Harrys när du är klar?

Någonting var uppenbarligen inte bra. William var inte typen som använde massa smileys i sina sms, men man kunde utläsa ganska mycket från ord och meningar ändå. På några minuter hade han svidat om från Puma-byxorna och den slitna gråa huvtröjan till ett par svarta jeans och en vit t-shirt istället. Efter att ha strukit den svarta luggen – vars volym kunde göra vem som helst avundsjuk – bakåt med fingrarna och kört ner fötterna i ett par låga klassiska converse hade han lämnat studentlägenheten för att ta sig in till centrala Örebro.
Det hade hunnit bli juni, den tredje för att vara exakt, men vädret hade inte hunnit med på samma sätt. Tretton grader visade mobilen, men det kändes snarare som sju – särskilt med en öppen skinnjacka. Den folktomma uteserveringen på Harrys var därför ingen överraskning. Han hittade William inomhus vid ett utav fönsterborden, ett ölglas redan stående framför honom.
”Tja”, sa han och drog ut stolen mitt emot innan han lät jackan glida av.
”Hej.” William såg upp med vad som bara kunde beskrivas som ett tappert leende. Till skillnad mot Tristan som färgade sitt hår hade William en naturligt sandblond kalufs, och än en gång tvärtom mot hans egna smått dramatiska mörkbruna ögon med grönt skimmer så var Williams så ljust blåa att Tristan vid första anblicken hade trott att dom varit genomskinliga.
”Vad är det som har hänt..?” Det var ingen idé att dra ut på det.
”Jag och Melina har gjort slut. Eller ´vi´ är väl fel benämning, det är Melina som har gjort det.”
”Va?” frågade han dumt. Han och Melina kunde inte ha gjort slut?
”Vi bråkade tidigare idag, och alltså det var mest bara.. om skitsaker egentligen, men det ledde till att hon kastade ur sig att hon var sjukt jävla trött på mig och att vi inte ens borde vara tillsammans längre.”
En ung tjej i den karaktäristiska svarta klädseln kom precis fram till deras bord, hållandes i ett litet block. ”Hej välkommen, skulle du vilja beställa någonting?”
”En öl tack”, sa han snabbt. När hon lämnat deras bord igen såg han tillbaks på William. ”Men.. Det var väl bara något hon sa? För att hon var arg? Ni tjafsar ju rätt ofta..?” log han. William och Melina hade redan varit tillsammans i ett år när Tristan först lärt känna honom, och det var nästan lite utav deras grej; att smågnabbas med varandra, för att i nästa stund utdela den sortens kyssar som helt klart skulle kunna göra en del personer generade. För att göra Tristan generad fick man dock kämpa lite mer.
”Det var annat den här gången. Hon har tydligen känt så länge, sa hon i alla fall. Känns ju rätt förjävligt när jag trodde och tyckte att vi hade det väldigt nice. Jag menar, vi har ju flyttat ihop och allt nu, det är ju vad vi har längtat efter..” Han lyfte sitt glas och tog en klunk av ölen. ”Kände i vilket fall att jag behövde lämna henne ifred och..” En tung suck lämnade hans läppar innan han drog handen genom håret. ”Ska försöka prata med henne senare ikväll. Men bara tanken att.. Det känns helt absurt att ens tänka tanken att vi bara inte är tillsammans längre.”
Tristan nickade tyst. Ibland var det bättre att spara på orden tills man visste att man kunde säga dom rätta. Och just nu kändes det dessutom som att William bara behövde prata av sig.

”Vad säger du om att dra på festival?”
Visst ja. Han hade helt glömt av att William skulle dra på festival imorgon. Eller förträngt kanske, eftersom det var festivalen Tristan varit fruktansvärt avundsjuk på att han själv inte skulle kunna närvara på. Trots försök att spara varenda möjliga krona så hade det inte funkat särskilt bra i kombination med både höjd hyra och en trasig mobil som han behövt skicka in på en dyr jävla lagning. Han hade också dragit sig för att fråga sina föräldrar om han fick låna pengar eftersom hans mamma tidigare lyckats dra ur honom att han nyligen hade misslyckats på två tentor. Och när han väl gjort det ändå – och fått ett ja – så hade biljetterna självklart varit slutsålda. Som ett jävla hånskratt i ansiktet på honom.
”Du vet ju att det är slutsålt. Eller tycker du att jag ska buda på något av dom extrema överpriserna på tradera eller?” flinade han. ”Jag har inte ens pengarna till det.”
William log men skakade på huvudet. ”Jag kan inte bara sticka iväg imorgon och vara borta i flera dagar. Om jag ska ha en enda chans att fixa det med Melina så.. Jag kan inte dra. Så om du vill får du gärna mitt festivalpass.”
”Men..” Det han sa lät i och för sig vettigt. Han kunde inte säga till Melina att pausa i fem dagar i väntan på att han skulle komma hem igen.
”Kom igen, du har gråtit i månader över att du inte kunnat åka.”
”Möjligtvis tjurat lite grann”, försvarade han sig men skrattade sedan. ”Fan det är klart jag vill åka men.. Okej. Jag kan betala tillbaka senare för.. shit ja. Ja”, avgjorde han med ett flin. ”Fast..”
”Jag snackar med killarna. Lär inte vara några problem att dom får med sig en ersättare.”
”Nej eller hur, dom får med sig en snubbe dom aldrig träffat istället för en av deras bästa polare?”
Tristan och William hade inte lärt känna varandra förrän ett och ett halvt år sedan – då dom hamnat i samma klass på universitetet, och Tristan kände därmed inte alls Williams gamla killkompisar från hans hemstad Västerås som skulle ha hämtat upp honom med bil för att sedan ta sig ner till Göteborg. Men Tristan kände inga andra som skulle dit, och det skulle vara både dyrt och jobbigt att behöva åka tåg eller buss..
”Du kommer godkännas som ersättare, jag lovar”, flinade William. ”Du kanske inte är lika skön som mig, men nära på.”
Tristan skakade roat på huvudet. ”Skulle du vara skönare än mig?”
William kunde inte riktigt hålla kvar sitt leende, och den andra ölen verkade inte heller ha kunnat hjälpa till. Det var någonting som saknades i hans blick, och det såg nästan ut att vara tungt för honom att ens svälja.
”Ge inte upp än, okej?” sa han och gjorde både ett försök att muntra upp honom och att möta hans blick.
”Det är liksom mitt första seriösa förhållande, så jag kan inte..” William tittade på sina händer istället. ”Hade jag haft något liknande tidigare som tagit slut så skulle jag ju kunna peppa mig med att man kommer över det, att det går att bli glad igen efter att ha blivit dumpad liksom. Men senaste tjejen som gjorde slut med mig – eller det var nog jag som gjorde det till och med – var i sjuan. Och jag visste inte ens vad hon hette i mellannamn. Och på gymnasiet playade jag ju bara runt, det var aldrig några seriösa känslor från min sida.”
”Det behöver inte ta slut William. Om hon får lugna ner sig lite och ni snackar om det ikväll så går det säkert att lösa. Även om det är som du sa, att det var annorlunda den här gången, så tror jag inte att hon heller skulle kasta bort allt det ni haft bara sådär. Det känns ganska omoget ifall hon inte ens skulle gå med på att prata om det, när du egentligen inte ens gjort något.”
William ryckte på axlarna. ”Jag vet inte.”
”Det hade ju varit en helt annan sak om du varit otrogen eller något, då skulle jag till och med tyckt hon gjort rätt om hon bara kastat ut dig och vägrat prata mer med dig. För absolut, det kan finnas förklaringar till varför man varit otrogen, men det finns inga ursäkter, och sådana förklaringar behöver man inte ens lyssna på.” Yes, han talade av egen erfarenhet – från båda hållen. ”Ge henne lite tid och så löser ni säkert det där.”
”Mm, kanske.”
”Och så drar jag på festival så länge”, flinade han och fick en knuff i sidan av William.
”Idiot.”
Han hade lyckats få honom att le i alla fall. William skulle ändå inte kunna göra någonting åt det hela just nu, och då kändes det inte lönt att han skulle sitta och deppa ihop totalt heller.
”Nej men seriöst, tack så sjukt mycket för biljetten isåfall. Och jag känner på mig att det fixar sig.”
”För du har ju så bra intuition och grejer?” Hans kompis höjde roat ögonbrynen.
”Ja!” utbrast Tristan. ”Det har jag faktiskt. Intuition, magkänsla. Jag har massa sånt där för mig som i nio av tio fall stämmer.”
”Får väl lita på din tvättbräda då.”
”Helt rätt”, flinade han. ”Men.. du pratar med killarna då? För alltså, det ska bara vara om dom känner sig helt okej med det. För det sista jag vill är att tränga mig på. Det är liksom er – eller deras nu då – resa. Annars tar jag mig dit själv på något sätt, brukar ju inte vara så svårt att hitta nya människor på festival att hänga med.”
”Jag lovar att kolla så att det är helt okej. Men jag kan aldrig tro något annat, dom är väldigt chill allihop.”
Tristan kände bara till några utav dom vid namn, hade sett bild av någon på facebook, och såklart det William nämnt efter att han varit hem någon helg och träffat dom. Men han kunde ju knappast påstå att den uppfattningen var så pass bra att det skulle kännas helt naturligt att hoppa in i deras bil och dra på festival tillsammans.. Tur var väl att han själv var väldigt öppen med nya människor och inte så lätt blev besvärad på det sociala planet i alla fall.

Klockan hade hunnit bli närmare halv tio när dom skildes åt. William och Melinas lägenhet låg nästan mitt i stan så det krävdes ingen buss för honom. Tristan själv fortsatte över en av alla broar med Svartån rinnandes under sig och tyckte konstigt nog att det kändes varmare nu fastän solen var på väg ner. Skulle ju vara perfekt om sommaren bestämde sig för att sätta igång på riktigt just imorgon när han skulle iväg på roligheter utomhus. William hade ringt upp Jocke medan dom fortfarande varit kvar på Harrys – och på Tristans beordran absolut inte fått nämna att han faktiskt satt mitt emot, hur lätt var det att säga nej isåfall? - Reaktionen hade dock blivit tusen gånger bättre än han vågat hoppas när killen till och med bett om Tristans nummer för att få snacka med honom på en gång. Då kändes det däremot fånigt om dom skulle låta honom ringa någon som satt vid samma bord, så William hade flinande räckt honom mobilen. Och över telefon hade denne Jocke också låtit väldigt trevlig. Så förutom att Williams kompis tyckt att det var sjukt tråkigt att han inte kunde följa med men att han hoppades att det skulle ordna sig med Melina så hade det inte varit några problem alls med att Tristan hängde med istället.
Hemma på skrivbordet låg matteboken såklart uppkäftigt kvar men han hade inte tid att ägna sig något mer åt den ikväll utan letade istället fram sin bag från under sängen och började kasta i nödvändiga saker. Sovplats och dess tillbehör var redan fixat genom killarna, och efter att ha slängt i några ombyten kläder, ciggpaket, dom viktigaste hygienartiklarna och den portabla mobilladdaren kändes det som att han borde klara sig. Alkohol fick han fixa på plats. Fan vad nice ändå. Inte omständigheterna – för det hade inte känts bra alls att se William så dämpad, men bortsett från det så kändes det fruktansvärt bra att han skulle få komma iväg som han velat från första början.


kapitlen kommer variera ganska mycket i längd, för jag lägger upp dom(flesta) i dagform – varje kapitel kommer med andra ord att utspela sig under en dag/natt. (och mängden innehåll under dagarna varierar.) hoppas ni kommer gilla =) och lämna mer än gärna en kommentar om ni läst hit! (:
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer
JennnyJ - 13 jul 17 - 19:27
Som vanligt älskar jag hur du målar upp karaktärerna genom deras klädsel - helt plötsligt bara står de där och deras personlighet och klädsel formar allt omkring dem. Redan efter ett par meningar skulle jag kunna rita ut Tristans rum. Tycker du har en så bra och jämn takt när du skriver, det liksom flyter på och som läsare följer man bara med. Och William. Bästa William som prioriterar förhållandet och som tar vettiga beslut – jag gillar honom redan! Tycker verkligen att du startade upp den här berättelsen jättebra och det ska bli så spännande att få läsa om Tristan i festivalsammanhang med okända killar!
Vapor - 1 jul 17 - 15:19
Jag hoppade på denna också! haha
Intressanta karaktärer och ser fram emot att läsa mer. Likosm festivaler är alltid najs att läsa om! :D
arbok - 10 jun 17 - 01:38
Vad kul att du fått inspiration så tätt och kunnat börja skriva igen! (Borde ta tag i mitt eget skrivande känner jag, för jag blir avundsjuk på hur du leverar, hej)
Var längesedan jag var på festival och känner på mig att det kan bli kul att få läsa om något som händer där. Kul att du valde att skriva dagform dessutom? Skulle vilja prova det själv.
(Ska läsa kapitel ett snart men här får du en skitdålig kommentar på prologen i alla fall heh)

Skriven av
ilenna
6 jun 17 - 12:34
(Har blivit läst 531 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord